En önskan

Jag önskar alla mina läsare
Gott Nytt År!

Hujedamej

- Vi kräver respekt!
(Bilden är hämtad härifrån.)

En dum dom

Tingsrättens dom här var dum i mina ögon. OK, det är lätt att påstå att vi vuxna aldrig får slå barn. Men är en örfil misshandel? Å nä. Och kom örfilen helt omotiverat, planlöst och som en blixt från klar himmel? Å nä. Är det att bruka mera våld än vad situationen kräver? Å nä. En örfil är en örfil och ingen spark mot tinningen.

Jag förstår pensionären mycket väl. Han tänkte förmodligen: "Här finns inget annat som biter. De här snorungarna begriper inte någonting annat. En tillsägelse har ingen effekt."

Porr igen

Det blev en chock för föräldrarna efter det att man hade upptäckt att skolans datorer hade använts av lågstadieelever till att surfa bland porrsidor. Åter igen blir man upprörd över porr. Man blir inte hälften så upprörd om samma barn spelar en massa otroligt våldsamma spel. Jag måste bara stillsamt påpeka ännu en gång: Det är skillnad på porr och porr.

Det finns porr som är enbart äcklig och frånstötande, det finns porr som är väldigt smakfull och tilltalande. Folk som drar all porr över en kam är inte insatta i ämnet.

Jag tror inte att något barn tar skada av att se vuxna ha kärleksfull sex med varandra. Jag tror däremot att varje barn tar skada av att se våld.

De får aldrig min röst

Jag kommer aldrig någonsin att lägga min röst på ett enfrågeparti. Tänk efter. Hur skulle Sverigedemokraterna eller Piratpartiet kunna leda landet? Det skulle bli total katastrof efter en månad.

En spådom

Man säger om 80-talet "Å nej, det var det där hemska årtiondet med de töntiga pudelfrissorna".

Man kommer att säga om 00-talet "Å nej, det var det där hemska årtiondet med alla töntiga och ytliga modebloggar".

Amanda!

De hade rätt...

Amanda Jenssen är värd alla framgångar hon önskar sig.

Matlagning kan vara sexigt

Begreppet sexig betyder olika saker för olika personer. I min begreppsvärld är Nigella Lawson en av planetens sexigaste kvinnor. Det är hon utan att vara med i någon dokusåpa där alla gökar med alla.

Att hon är snygg hjälper till, men en kvinna kan vara sexig utan att vara snygg. Nigella Lawson är snygg och samtidigt sexig. Vad är det då som gör henne sexig? Jag kan bara svara för mig. Det som fascinerar mig är bl.a. hennes självtillit, hennes självständighet, hennes chosefria sätt, hennes sängkammarblickar in i kameran, hennes skamlösa njutning när hon provsmakar. Hon är förmodligen dessutom mycket intelligent och snäll - och det ger guldstjärnor i min bok.

Dagens länktips. 2

Om Turkiet kommer med i EU - apropå detta - så blir väl Khadaffi nöjd, ty då blir det ännu flera muslimer i EU. Den libyske ledaren har ju tidigare proklamerat islamiseringen av Europa.

Dagens länktips. 1

Björn är alltid läsvärd. Man må ha olika åsikter om hans meningsbyggnader och metaforer, men han skriver aldrig likgiltigt. Läs detta.

Dagens citat

Hämtat härifrån. Kommentarer överflödiga.

Ungdomligt oförstånd?

Jag blev bekant med dem i omvänd ordning. Först hörde jag Glenn Goulds senare inspelning och nyligen hörde jag hans tidigare inspelning. Av Bachs "Goldbergvariationerna", alltså. (Av en kunnig kollega på mitt jobb har jag fått reda på att det finns en tredje inspelning - en live-upptagning. Den borde i så fall vara en mellan-inspelning, eftersom Gould slutade ge konserter vid 32 års ålder.)

Glenn Gould hade efter c:a 25 år upptäckt att hans ungdoms tolkning var - enligt hans mått - omogen. Han ville "göra om och rätta till".

Och faktiskt: jag är inte särskilt musikalisk, men jag kan höra skillnad. Jag måste hävda, att mognad spelar roll. Där den unge Glenn var ivrig att övertyga om sin brådmogna genialitet genom att spela ofattbart snabbt, ville den äldre Gould visa att vissa saker måste få ta lite längre tid. (Ungdomstolkningen är på drygt 38 minuter, den senare tolkningen är på lite mer än 51 minuter.)

Att göra om en världsberömd och kritikerhyllad inspelning i övertygelsen att därigenom göra verket större rättvisa är sannerligen att ställa höga konstnärliga krav på sig själv. Typiskt Glenn Gould - och så otypiskt många andra - vill jag påstå.

Epoker och människor

Ämnet jag ångrar att jag inte läste på universitet: idé- och lärdomshistoria. Jag har läst bl.a. filosofi, psykologi, sociologi och litteraturvetenskap. Men jag har aldrig läst idé- och lärdomshistoria mer än till husbehov. Sten Lindroths bok "Epoker och människor" (Denna upplaga från 1972) är en sådan bok som väckte mitt intresse för ämnet.

Det är just så: historien kan indelas i epoker och epokerna skapas till stor del av oss människor. Den här boken börjar med "Den moderna naturvetenskapens födelse", fortsätter med Lionardo, Bruno, Galilei m.fl. för att sedan komma in på Linnés betydelse och därefter avsluta med Darwin, Mendel m.fl.

Ett särskilt kapitel handlar om "Montaigne och tvivlets födelse". Från 1570-talets mitt härstammar hans mycket viktiga men numera föga kända "Apologin för Raymund från Sabunde", där han "utvecklar den fullständiga skepticismens evangelium. Tvivlet var den ädlaste, den enda hållbara livsformen. Åsikter, läror, sanningar och bedyranden var ingenting värda." (s. 96) Det skulle jag ha skrivit under på i min ungdom - men icke nu. Det ständiga tvivlet leder ingenstans. Det är bara som att trampa vatten.

Vad så med evolutionen? "Den biologiska utvecklingsläran kan inte föras längre tillbaka än hundra år före Darwin." (s. 187) "Den biologiska utvecklingsläran vaknar till liv under franskt 1700-tal, i en kultur där tron på det mänskliga framåtskridandet blivit allmän egendom." (s. 195) Det var Lamarck som utarbetade "den första genomtänkta biologiska utvecklingslära vi känner. Teorien hade stora svagheter (...) Men den allmänna grundtanken är vältaligt genomförd: djur- och växtarterna är inte konstanta, de har uppstått efter varandra i fastställd ordning, ur enklare former har de fullkomligare framgått." (s. 198)

I det avslutande kapitlet kommer Lindroth bl.a. in på Descartes - som "beskrev ett universum, där alla dunkla krafter var bannlysta, verkliga var bara materien och dess rörelse, naturforskning blev detsamma som mekanisk-matematisk problemlösning." (s. 230) Och på den vägen är det, kan vi påstå. Men den s.k. nya fysiken har tvingat oss att acceptera det oförklarliga. På subatomär nivå blir fysiken närmast metafysik, vill jag påstå.

Några rader om "Moln över Hellesta"

Sedd igen:

Den är lite kult - "Moln över Hellesta". Det är en sådan film man måste ha sett för att få en någorlunda rättvisande bild av svensk filmhistoria. Jag minns att jag tyckte den var ganska obehaglig när jag såg den första gången. Det var på TV, förmodligen en regnig sommarsöndag. Den är klassad som thriller och rekommenderad åldersgräns är 15 år. Jag lovar: de flesta 15-åringar har sett betydligt mera spännande filmer än den här. Men den har onekligen en viss charm. Här blandas god konst med kitsch - ganska kul. Man kan se den bara för dialogen, ljussättningen och klippningen - som alla är bra. Det som jag tycker är en aning kitschigt är bl.a. det myckna ätandet och kaffedrickandet. Här kan du läsa några recensioner ur folkdjupet. En stark trea eller en svag fyra ger jag.

Dagens haiku

Allting går mest runt.
Dag läggs till dag likt en bunt
som är fylld me' strunt.

En gudomlig röst

Rätta mig om jag har fel, men jag tror att denna är den ultimata versionen.

God Jul!

Jag tänkte så här: I stället för att jag skall spela in den med tveksamt resultat, så är det nog bäst att ta originalet.

Jag önskar alla mina läsare en riktigt
GOD JUL!

Tidens tand

Jag lyssnar på den här plattan och tänker: "Visst är den bra, men med nutidens måttstock räcker den inte så värst långt". Att räkna den som tidernas bästa liveplatta känns inte alls adekvat.

Det finns livealbum som är bättre. Det här albumet var väldigt bra när det var nytt, men det är förbisprunget nu. Det känns framför allt snålt med tio bitar och en total speltid på knappt tre kvart. Nu är vi bortskämda med konserter på minst två-tre timmar. Bruce Springsteen & The E Street Band, Deep Purple, Rainbow och U2 är bara några exempel på grupper som har gjort bättre livealbum sedan Stones gjorde "Get yer ya-ya's out!".

Jag är kräsen

Lunchen tillbringade jag på restaurang med en trevlig kvinnlig kollega. Vi kom att prata om snällhet. Vi var överens om att snällhet är en underskattad egenskap. Ofta betraktas snälla personer som lite bakom och ganska dumma, ungefär som Forrest Gump. Men vi håller med Stefan Einhorn. Snällhet är en bra egenskap som mycket väl kan förenas med hög intelligens.

Jag umgås nästan bara med snälla människor. Jag vill inte umgås med människor som inte är snälla. Jag föraktar elaka personer. Och när jag ändå håller på...

Jag föraktar också okunniga besserwissrar, orättvist "hajpade" personer, malliga, snorkiga, överlägsna, rigida, snåla, hagalna, maktberusade, känslokalla, trångsynta, inställsamma, falska etc. Jag är mycket kräsen när det gäller vem jag umgås med.

Forrest Gump?

Det här är ju närmast genialt i all sin enkelhet:

I mina ögon är detta inte klotter. Det är snarare konst.
(Hämtat härifrån.)

Trippel

Häpp! Tre saker om Dylan:
1
och
2
och
3

Sex månader är 13 år

I dag var vi med hunden hos en veterinär. Hon (valpen) måste bli av med några valptänder, så att de riktiga tänderna skall få plats. Hos veterinären lade jag märke till en affisch. Jag tog tre bilder med mobiltelefonen. Skärpan blev inte den bästa, men det går att urskilja åldrarna:

Komplettera med denna:

och denna:

Vår hund har hamnat i tonåren. Burr... Men i dag var hon ovanligt lugn - efter sövningen.

Rå, råare, råast

Bra skrivet - detta.

Den som påstår att det inte finns något samband mellan ord och handling är en fjant. Ett rått språk gör människan rå. Basta.

Var snäll mot de små

Vi människor måste klara oss utan hjälp av andra arter. Det är värre för andra, t.ex. småfåglar. Du glömmer väl inte att köpa fågelfrön och talgbollar?

Jag var nyss ute i trädgården och hängde ut sex stycken sådana här små klot. Jag hängde dem så, att de blir svåra för de stora fåglarna (som skator och kråkor) att komma åt. Meningen är att bara de minsta skall få. De stora roffar väl åt sig ändå, på andra ställen. Så är det i alla fall bland oss människor...

Bortrest

Anledningen till att ni inte har kunnat läsa några nya inlägg de senaste dagarna i denna underbara blogg är att jag har varit bortrest.

I lördags körde jag till Stockholm i snöoväder. I går körde jag hem från Stockholm i snöoväder. Det hade hänt en olycka på vägen ut från Kungliga Hufvudstaaaden med köer som följd, så det tog en timme från Norrmalm till Kungens kurva.

Varför var vi i Sthlm? Barnbarnet fyllde år och det måste firas! Det blev en paketöppning som heter duga. Finns det något mysigare än glada och tacksamma barn?

Dagens irritationsobjekt

"På spåret"... Alltså - det är mycket jag undrar över när det gäller TV-serien "På spåret".

Bl.a. undrar jag vad som är grejen med Luuk. Vad är det som har gjort honom till en så stor kändis? Har han t.ex. någonsin sagt någonting riktigt roligt? Och måste han alltid se överlägsen ut?

Vidare undrar jag om det inte finns några som kan platta till Filip och Fredrik. Jag tycker att de bara blir stöddigare och odrägligare ju mera de vinner.

Slutligen undrar jag varför så pass många kändisar är ganska kassa i programmet? Vad kunde egentligen Göran Rosenberg i kväll? Inte imponerande mycket. Det finns flera andra kändisar som jag skulle kunna nämna här och fråga vad de egentligen hade i TV-serien att göra.

Nära paradiset-upplevelse

I dag har jag fått massage. Det var gudomligt skönt. Den kvinnliga massageterapeut som jag brukar anlita är mycket hårdhänt - och det gillar jag.

Att påstå att en helkroppsmassage - inklusive ansikts-, hand- och fotmassage - inte är ett dugg sensuell vore att ljuga. Visst är det sensuellt. Men är det erotiskt?

För att skilja dessa begrepp åt vill jag prova denna lilla hypotes:
Om det är sensuellt med uppsåtet att den som masseras skall bli sexuellt upphetsad - då är det erotiskt.
Om det är sensuellt utan något uppsåt att orsaka sexuell upphetsning - då kan man räkna det som enbart sensuellt.

Vad tycker du?

Som man föddes

Det är så här man bör utöva yoga:

[Här hade jag tänkt ha en helt kopieringsfri bild på en naken person som intar någon yoga-position. Men så upptäckte jag att den bild jag tänkte använda inte var gratis. Sniket. Ni får tänka er hur det skulle ha sett ut.]

Med andra ord naken. Utan någonting i vägen.

Naivt och blåögt

Det här är så naivt av Lisa. Om det dyker upp hundra svartklädda ungdomar med munkkåpor och maskerade ansikten samtidigt som någon kör fram en lastbil full med gatsten - tror Lisa att de tänker bygga en ny väg?

Dagens haiku

Ockhams rakkniv skär
bort allt överflödigt tjafs.
Många ord söver.

"En seger för förnuftet"

Bra! Detta. Nå'n jävla ordning måste det vara.

Medelålders plus

Nä. Jag får inte bli alltför allvarlig. Dags för något roligt. Ja, det vill säga: alla som inte har nått upp till medelåldern tycker väl att det här tipset är ganska likgiltigt. Men för oss som lever detta liv, så är den här serien mycket träffsäker.

Ny variant

Jaha. Varför blir jag inte förvånad över detta?
Det stämmer ju väl överens med detta.
Vad vi upplever är en ny raffinerad variant av imperialism.

Ny länk

Det är lika bra. Vad? Att lägga till The Christian Institute som ständig länk här till höger.

Dagens bästa?

Jag säger bara: Mats Tunehag saknar inte en indian i kanoten. Han har alla bestick i lådan. Där går hissen ända upp. Etc.

En bok som kan väcka anstöt

Det är lite märkligt att det inte framgår av bokens omslag vem som är författare till den. Anders Johansson heter han och han är förmodligen mest känd som skildrare av Kalmar och Öland. Han är förvisso även en god poet och en mästerlig fotograf. I denna bok från 2007 kan vi läsa debattvänliga uppsatser och essäer om diverse ting.

Med termen "Landet Censurien" syftar han på det Sverige där endast politiskt korrekta åsikter får komma fram i det massmediala bruset. Om du har "fel" åsikt, så blir du antingen idiotförklarad, mobbad eller nedtystad. Det ligger nog en hel del sanning i det, men jag kan även tycka att det i dag är ett ledigare synsätt - framför allt i bloggosfären. Men där får man å andra sidan vara beredd på diverse icke rumsrena kommentarer - om man tillåter sådana i sin blogg.

Nå, vad handlar boken om? Jo, bl.a. "Friggebo öppnade dammluckorna" - som berör folkpartisternas generösa flyktingpolitik vid 1990-talets början. Friggebo "beviljade motsvarande två svenska städer uppehållstillstånd på ett enda bräde utan att asylskäl ens utreddes." (s. 20)

Vidare skriver Anders Johansson lysande bitskt om Aftonbladet och Expressen. Och i bokens längsta stycke - om Harry Martinson - är han briljant. Då tillhör han Sveriges bästa essäister.

Men när han i sista delen - "Mitt rike är icke av denna världen" - skjuter skarpt mot kristendomen blir jag illa berörd. Då framstår han som anti-kristen och mycket intolerant. Han sätter Naturen och kristendomen mot varandra och menar att kristendomen är något av det värsta som har drabbat mänskligheten.

Förvandling

För inte så länge sedan såg det ut så här i ett av våra rum:

Nu ser det ut så här i det motsatta hörnet av samma rum:

Trägen vinner. Detta skall nu vara min musikhörna. Här skall jag sitta med hörlurar och lyssna på favoriter som Bach, Beethoven, Haydn, Händel, Mahler, Mozart, Sibelius, Tjajkovskij och Vivaldi. (Om ni undrar, så kan jag meddela att jag har många flera vinylplattor än de som syns på bilden.) Så bör livet vara. Man får sitta i lugn och ro och njuta - utan att bli störd av världens dårskap.

Det blir fel hur man än gör?

Vad tror man sig vinna med att kasta sten på poliser? Inbillar man sig att man så får igenom det man vill? Det är inte troligt. Det är däremot otroligt imbecillt att kasta sten på poliser.

Och detta är kanske bara början. Vissa demonstranter vill enligt någon uppgift belägra hela konferensen. Och se'n då? Vad skall man göra efter det att man har hela konferensen under belägring? Tvinga fram avtal under hot? Give me a break. Var inte så förbannat naiva. Avtal som har slutits under hot är icke bindande.

Hela situationen med stenkastande demonstranter är ju absurd. Nu när man har samlats till en sådan här gigantisk konferens så är inte det heller bra?!

Mys?

Hur tänkte man här?

Bilden är hämtad härifrån. Hela tiden får man bekräftelser på att världen är galen.

Det beror på...

Om mångkultur innebär att jag lätt kan få tag i t.ex. grekisk, italiensk och kinesisk mat, så är jag för mångkultur. Om mångkultur innebär att jag lätt kan få se t.ex. indiska, japanska och brasilianska filmer, så är det OK med mångkultur för mig. Om mångkultur innebär att jag lätt kan få höra t.ex. egyptisk, irländsk och argentinsk musik, så är jag med på det mångkulturella tåget.

Det handlar om att leva i fredlig samexistens med ömsesidig respekt.

Men om mångkultur betyder att min gamla svenska kyrka skall byggas om till moské? Nej! Då är jag inte längre med.

Ah, så fint

Scenen med kyssen har jag visat tidigare. Men det här tål att visas igen.

Detta är vad jag kallar stor konst. Detta är vad jag kallar elegans. Detta är vad jag kallar förfining. Detta är vad jag kallar finess. Man kan också påstå att detta är otroligt vackert.

Som regn i Sahara

Jag kan bara hålla med. Mats Tunehag är inte rädd. Läs detta.

Dagens länktips

Det här är sannerligen inte fy skam. Tag bara som exempel denna. Bättre än så blir det aldrig.

Inte korrekt

Politiskt korrekt - vad är det i själva verket? Borde inte det begreppet egentligen betyda att alltid hålla med den för tillfället gällande politiska majoriteten? Men det är väl knappast det folk menar med "PK"?

Hur som helst känner jag på mig att jag knappast är politiskt korrekt. Jag är kanske inte helt korrekt i något enda avseende. Jag är nämligen full av skenbara motsägelser. Exempel?

Jag kallar mig kristen socialist. Många kristna menar väl att kristdemokraterna står dem närmast. De menar nog samtidigt att man måste stå till höger på den politiska skalan om man är en "sann" kristen. Så är det inte för mig.

Jag är tolerant samtidigt som jag är för en stark rättsstat. Jag är också för ett starkt rättssamhälle samtidigt som jag är direkt avvisande till sharialagstiftning.

Jag tvivlar på liberalismen men hatar diktaturer. Jag tror inte på avregleringar men avskyr paragrafrytteri.

Jag vill ha flera poliser samtidigt som jag inte gillar ett starkare övervakningssamhälle. Jag vill att poliser skall sätta dit de stora bovarna och kanske se mellan fingrarna när det gäller t.ex. att cykla utan komplett belysning.

Jag tror på en socialism med mänskligt ansikte. Jag tror att man hade något riktigt bra på gång i Chile innan Pinochet förstörde allt. Jag tror också att man hade något verkligt bra i görningen i Prag våren 1968 - innan stridsvagnarna satte stopp för alltihop i augusti samma år. Jag tror på en socialism av Per Albin Hanssons modell.

Jag tror inte på de fria marknadskrafterna. De resulterar bara i en raffinerad form av djungelns lag. Äta eller ätas. Att roffa åt sig mer och mer - och sparka på dem som redan ligger.

Jag föraktar konsumismen men uppskattar goda valmöjligheter.

Jag tror på ökad jämlikhet och mindre klasskillnader. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne när jag ser hisnande orättvisor. Samtidigt kan jag tycka att Jantelagen har sina poänger.

Jag är för s.k. finkultur - samtidigt som jag gillar bra s.k. populärkultur. Jag kan t.ex. ena stunden njuta av Haydns cellokonserter för att i nästa stund digga ABBA. Jag kan snabbt hoppa från Shakespeares sonetter till serier av Scott Adams. O.s.v.

Jag är inte övertygad om att mångkultur är bra. Om mångkultur leder till ökad segregation och gettobildningar, så är i alla fall inte jag längre intresserad av mångkultur.

Jag är inte heller övertygad om att klimatförändringarna är vår tids största globala problem. Jag kan tycka att det borde vara mera relevant att minska fattigdomen, hungern och vattenbristen.

Försök passa in mig i en färdig mall. Du kommer att misslyckas. Jag går inte i någons ledband. Det är vad verklig yttrandefrihet handlar om.

Dårskap

Läs detta. Suck. Det gäller att vara "PK".

Inte tid för bloggen

För mycket IRL denna dag. Det blir inte mycket gjort här nu. Ni får nöja er med en ny länk här till höger: Världen idag.

Då skarvar de som de vill...

Den här boken (från 2005) är klart intressant. Jag önskar att författaren Anders Johansson kunde skriva flera böcker i den här genren. På våra svenska folkbibliotek hamnar den på hylla Oc - vilket står för Statskunskap och politik. Och det känns ganska adekvat.

Boken är en essäsamling om Dante, Amerika, Bengt Lidforss, Karl Marx, Stalin, mångkulturen, invandringen m.m. Verkar det spretigt? Tja, den röda tråden antyds i bokens titel.

Att klaga på Marx, Stalin, Mao, Pol Pot och andra känns som att slå in öppna dörrar. Där är inte Anders Johansson särskilt originell. Inte heller särskilt modig. Men när han ifrågasätter den aldrig ifrågasatta mångkulturen och tycker att invandringen har spårat ur - ja, då visar han mod. Han måste ha räknat med mothugg - och mothugg fick han.

Det må vara hänt att jag inte håller med honom om allt, men det blir klart mera intressant när han sticker ut hakan på detta sätt. Annars skriver han ju mest om Kalmar, Öland och sina katter. Det gör mig närmast generad. Jag tänker: "Nu får det väl ändå vara nog! Det här är ju pinsamt. Skäms han inte för att i stort sett ge ut samma kalmarbok om och om igen eller samma ölandsbok om och om igen eller samma kattbok om och om igen? Skulle han inte kunna skriva sin definitiva kalmarbok, sin absoluta ölandsbok och sin slutgiltiga kattbok - för att sedan gå vidare med något annat?".

Mera njutning!

Den här fick jag i födelsedagspresent:

Två filmer i samma förpackning. Inte illa. "Griniga gamla gubbar" minns jag som en mysig film och det skall bli intressant att se uppföljaren - som jag inte visste fanns.

Jack Lemmon och Walther Matthau har tillhört mina favoriter i många, många år. I "Griniga gamla gubbar" spelar de två just sådana gubbar som blir kära i samma kvinna - Ann-Margret. Vem kan klandra dem?

Att dessa filmer saknar svensk text är ett mindre bekymmer. Jag använder den engelska texten och missar förhoppningsvis ingenting.

Njutning!

Den här snurrar i bilen numera:

Så njutbart, så njutbart... Jag uppskattar det här dubbelalbumet väldigt mycket. Om jag har levt något tidigare liv, så var jag kanske kompis med Vivaldi. Om jag hade kunnat komponera, så hade jag väldigt gärna skrivit sådan här musik.

Jag kände en gång en musiklärare som tyckte att Vivaldis musik var ungefär som den tidens dansbandsmusik. I så fall gillar jag dansbandsmusik.

Ur spår

Denna gång har majoriteten rätt:

Oldsberg och Hellberg var oslagbara ihop. Luuk och Lindström når dem ungefär till knäna. Var är humorn? Var är vitsigheten? Var är självdistansen? Var är fyndigheterna? Nä, jag är inte imponerad.

Om livet i ett ghetto

Tack SvT för SvT Play! Jag missade förra veckans Babel och jag såg det nu i stället. Se och lyssna på Steve Sem-Sandberg:

Ibland har jag sådana där känslor av instängdhet och maktlöshet. Det är ju tarvligt egentligen - om man jämför med judarna i polska ghetton under Andra världskriget.

Mera tid...

Nä. Det borde finnas mera tid till sådant här:

Bilden hämtad från Tantramag.

Fega massmedia försöker tiga ihjäl vissa saker

Varför tiger nästan all svensk massmedia om sådant här?

Rädda vägbiblioteken!

Vägbiblioteken - se t.ex. detta - kanske inte längre skall få bidrag. Det innebär att de dör. Varför snåla in på en sådan sak som knappt kostar något i jämförelse med mycket annat?

I radions P1 hörde jag tidigare i dag ett inslag om väg- eller vägkrogsbiblioteken. Där kan långtradarchaufförer och andra låna ljudböcker. En lastbilschaufför berättade, att han knappt hade läst någon bok från pärm till pärm innan han började lyssna på en sådan ljudbok. Nu har han under de senaste fyra åren lyssnat på c:a 200 böcker. Det blir nästan en bok i veckan. Det är mer än vad många andra hinner med.

Förvirrad debatt

Det här är intressant. Finns det någon hetare potatis?

Om man säger något negativt om islam och/eller muslimer så blir man med automatik beskylld för att vara islamofob eller rasist eller ultrahöger.

Men detta med minareter behöver ju inte ha någonting med politik eller religion att göra. Det handlar om stadsbilden. Hur skulle det se ut - rent arkitekturmässigt - med en minaret i varje kvarter?

För övrigt kan man ju fråga sig hur många kristna kyrkor som får byggas t.ex. i Saudi-Arabien...

Noll inspiration

Nä. Jag gitter helt enkelt inte. Världen är galen och jag kan inte rätta till den.