Polen - några intryck. 5

Det spelar ingen roll. Om det är något cirkulerande hemmavid, på Liseberg eller på Gröna Lund eller var som helst. Det spelar ingen roll. Nöjesfält är ingenting för mig. Jag inser inte vad som är nöjet. Hur kul ser det här ut?

Och så denna musik överallt... När vi gick ut och åt sista kvällen före hemresan, så spelade någon självgod musiker nå't olidligt skval på ett torg intill. Det var nästan helvetiskt för mig med min tinnitus, men vi hade bestämt oss för att äta på just denna restaurang, så ingen musikterrorist fick stoppa oss. Jag stoppade däremot in en bit av en servett i mitt någorlunda friska öra, så jag skonade åtminstone det.

Vad är det som gör, att det uppfattas som OK att en halvdassig musiker tillåts lägga beslag på etern på det sättet? Varför skall man bara behöva finna sig i att bli bombarderad av oljud? Varför tas det bara för givet att man skall bli glad och upplivad av en tönt utan självkritik?

Polen - några intryck. 4

Polen har också vackra sandstränder. Vattnet blir inte så varmt som i Medelhavet, men "Det är skönt när man väl har doppat sig".

Här finns också vandrande sanddyner - ett fenomen som man f.ö. även kan se vid Skagen.

Polen - några intryck. 3

Sett i Gdynia:
Kan någon hjälpa mig med översättning?

Polen - några intryck. 2

När man säger Polen, så tänker kanske många "Fattigt, förtryck, trist, grått och eländigt". Det är delvis sant. Men polska landsbygden är vacker, med sina böljande sädesfält, sina vackra sandstränder m.m. Vägnätet är dock knappt godkänt. Kanske NCC och Skanska hjälper till att rusta upp? Jag såg nämligen deras logotyper på olika ställen och vid ett vägarbete gick det omkring en massa gubbar med Skanskas "logga" på ryggen. Skyltningen längs med vägarna är också ganska kass, vilket gör bilkörningen till något av ett hasardspel - om man inte har en riktigt bra karta. Många hus är visserligen gråa och ser 20-tals-fattigt trista ut, men det pågår en massa jobb med bygge av nya och färgglada hus.

Längs ett promenadstråk med olika säljställen fastnade min blick på den här tjejen nedan. Kanske affärerna inte gick så bra? De här försäljarna tycks i alla fall ha ett väldigt tålamod. De riggar upp ståndet tidigt på förmiddagen och så sitter de där minst till solens nedgång. Inte kan förtjänsten bli så strålande - med de priserna.

Priserna var ofta otroligt låga. Man kan t.ex. äta en god lunch (med en stort tilltagen portion) för ungefär halva priset mot här hemma i Sverige. Men alla köpcentra är inte så billiga. I Gdynia var H&M och KappAhl m.fl. nästan lika dyra som här.

När jag var inne i komplexet nedan, så kunde jag inte riktigt fatta att jag var i Polen. Jag hade inte väntat mig sådan kommers. Här finns alltså köpcentra så gigantiska att de får många svenska köpcentra att framstå som små nybörjare som försöker komma sig upp. Här finns butiker som säljer hemelektronik och vitvaror så att de kan göra Onoff och SIBA m.fl. gröna av avund. Plattskärm efter plattskärm, sida vid sida, i oändliga rader. Etc.

Så här kunde det se ut utanför ett annat gigantiskt varuhus - och McDonalds är granne:
Polen vill vara med och spela i EU-ligan.

Polen - några intryck. 1

Vi åkte till Polen. När jag innan jag gick på semester blev tillfrågad om jag skulle resa någonstans på min semester, så svarade jag "Polen". Ingen sade "Nej, men - vad kul!" Det kändes som om jag skulle åka till en utmobbad soptipp eller nå't. Och den reaktionen kunde komma från folk som tidigare hade hyllat öststaterna. Vad tror folk egentligen om Polen?

Vilka bilder skapar man sig? Vad är fördomar, vad är fakta? Själv hade jag inte många förutfattade meningar före resan. Jag visste väl så pass mycket att folket har levt under olika sorters förtryck genom historien. Jag hade också en viss aning om att religionen betyder en hel del för befolkningen.

Detta med folksjäl - finns det? Jag har levt hela livet i Sverige och vet ändå inte riktigt hur den svenska folksjälen är - om den finns. Ibland associerar jag till tysk metodisk noggrannhet, ibland till mygel och Schlaraffenland. Om det finns en svensk folksjäl, så är den kanske schizoid.

Jag tror, att Polen söker sin själ. Jag tror samtidigt, att Polen har klarat sig genom alla motgångar mycket tack vare religionens starka ställning i landet. Aldrig tidigare har jag i något land mött så många människor på gatorna med ett kors i en kedja runt halsen. Den gamle påven var polack och en gång drog han en väldigt imponerande publik till en gudstjänst i sitt förra hemland: 2,5 miljoner människor slöt upp för att visa honom sin aktning. Och - glöm inte det - han var på Lech Walesas sida i kampen för polsk självständighet.

I Polen är det inte så vanligt att folk kan tala engelska. Vi besökte en turistinformationsbyrå där mannen bakom disken tydligen bara kunde polska. Engelska begrep han inte, inte heller tyska. Men "fish 'n chips" vet man vad det är. Vi turistade vid polska rivieran och gick omkring i badorten. Bilden ovan föreställer ett av de många försäljningsställena längs med de livligast frekventerade promenadstråken.