Högt i tak? Låga trösklar?

Just det. En sådan fråga måste få ställas.

Förslag

Nu ser det annorlunda ut. Tidigare blev det inga förslag. (Klicka på bilden för att förstora.)

Google förklarar det med att en bugg gjorde att inga förslag lämnades.

Nytt mordhot i Danmark

Det här fann jag tack vare Thomas Nydahl. Tack för att du är så alert!

Vi får aldrig, aldrig, aldrig ge efter för mordhot. Våra friheter måste vi värna om. De är nämligen hotade.

Udda logik

Se bilden här. Hur tänkte man då?

Google fegar inte

Detta var ju tufft av Google. Det hedrar dem.

Google fegar

Google har orden i sin makt. Google väljer vad som passar sig och inte passar sig. Google bestämmer vad vi får skämta om och inte. Google har tolkningsföreträdet.
(Bilden är hämtad härifrån.)

Kränkande?

Kränkt hit och kränkt dit. Om vi skulle anmäla varandra för kränkning till höger och vänster, så skulle inte åklagarna få tid med något annat. Jag säger som Jan Myrdal sade apropå kränkning (Fritt ur mitt minne):
- Jag känner att man förolämpar min intelligens varenda dag. Jag kan inte gå omkring och känna mig kränkt för det.

Nytt mordhot

Om jag hade varit granne till Lars Vilks, så hade jag ställt upp till hans försvar. Ty även om jag inte är imponerad av hans konst, så skall han inte behöva mördas för att ha drivit gäck med profeten. Apropå detta. Läs även Vilks' bloggpost här.

Ett avgörande årtionde

Vi får inte ta allting för givet. Jag misstänker att 2010-talet kommer att vara helt avgörande när det gäller mycket som vi uppfattar som självklart. Det är inte alls säkert att vi år 2020 har alla de fri- och rättigheter som vi har nu. År 2020 är Sverige kanske en koloni under någon sorts diktatur. En dystopi? Kanske, men det är inte helt uteslutet.

Vi måste jämt och ständigt försvara alla de fri- och rättigheter som vi har nu. Det är inte alls självklart att de bara fortsätter att finnas. Sverige kan ibland uppfattas nästan som en skyddad verkstad. Den tiden tar kanske slut fortare än vi kan ana.

Karikatyr medför dödsstraff

Ingen anledning till oro? Jo, det tror jag. Apropå detta.

Dagens länktips

I stället för att jag skall sitta och försöka formulera något vettigt om det, så tar jag mig friheten att länka till Thomas Nydahl - här.

"En seger för förnuftet"

Bra! Detta. Nå'n jävla ordning måste det vara.

En bok som kan väcka anstöt

Det är lite märkligt att det inte framgår av bokens omslag vem som är författare till den. Anders Johansson heter han och han är förmodligen mest känd som skildrare av Kalmar och Öland. Han är förvisso även en god poet och en mästerlig fotograf. I denna bok från 2007 kan vi läsa debattvänliga uppsatser och essäer om diverse ting.

Med termen "Landet Censurien" syftar han på det Sverige där endast politiskt korrekta åsikter får komma fram i det massmediala bruset. Om du har "fel" åsikt, så blir du antingen idiotförklarad, mobbad eller nedtystad. Det ligger nog en hel del sanning i det, men jag kan även tycka att det i dag är ett ledigare synsätt - framför allt i bloggosfären. Men där får man å andra sidan vara beredd på diverse icke rumsrena kommentarer - om man tillåter sådana i sin blogg.

Nå, vad handlar boken om? Jo, bl.a. "Friggebo öppnade dammluckorna" - som berör folkpartisternas generösa flyktingpolitik vid 1990-talets början. Friggebo "beviljade motsvarande två svenska städer uppehållstillstånd på ett enda bräde utan att asylskäl ens utreddes." (s. 20)

Vidare skriver Anders Johansson lysande bitskt om Aftonbladet och Expressen. Och i bokens längsta stycke - om Harry Martinson - är han briljant. Då tillhör han Sveriges bästa essäister.

Men när han i sista delen - "Mitt rike är icke av denna världen" - skjuter skarpt mot kristendomen blir jag illa berörd. Då framstår han som anti-kristen och mycket intolerant. Han sätter Naturen och kristendomen mot varandra och menar att kristendomen är något av det värsta som har drabbat mänskligheten.

Inte korrekt

Politiskt korrekt - vad är det i själva verket? Borde inte det begreppet egentligen betyda att alltid hålla med den för tillfället gällande politiska majoriteten? Men det är väl knappast det folk menar med "PK"?

Hur som helst känner jag på mig att jag knappast är politiskt korrekt. Jag är kanske inte helt korrekt i något enda avseende. Jag är nämligen full av skenbara motsägelser. Exempel?

Jag kallar mig kristen socialist. Många kristna menar väl att kristdemokraterna står dem närmast. De menar nog samtidigt att man måste stå till höger på den politiska skalan om man är en "sann" kristen. Så är det inte för mig.

Jag är tolerant samtidigt som jag är för en stark rättsstat. Jag är också för ett starkt rättssamhälle samtidigt som jag är direkt avvisande till sharialagstiftning.

Jag tvivlar på liberalismen men hatar diktaturer. Jag tror inte på avregleringar men avskyr paragrafrytteri.

Jag vill ha flera poliser samtidigt som jag inte gillar ett starkare övervakningssamhälle. Jag vill att poliser skall sätta dit de stora bovarna och kanske se mellan fingrarna när det gäller t.ex. att cykla utan komplett belysning.

Jag tror på en socialism med mänskligt ansikte. Jag tror att man hade något riktigt bra på gång i Chile innan Pinochet förstörde allt. Jag tror också att man hade något verkligt bra i görningen i Prag våren 1968 - innan stridsvagnarna satte stopp för alltihop i augusti samma år. Jag tror på en socialism av Per Albin Hanssons modell.

Jag tror inte på de fria marknadskrafterna. De resulterar bara i en raffinerad form av djungelns lag. Äta eller ätas. Att roffa åt sig mer och mer - och sparka på dem som redan ligger.

Jag föraktar konsumismen men uppskattar goda valmöjligheter.

Jag tror på ökad jämlikhet och mindre klasskillnader. Jag blir upprörd på gränsen till vansinne när jag ser hisnande orättvisor. Samtidigt kan jag tycka att Jantelagen har sina poänger.

Jag är för s.k. finkultur - samtidigt som jag gillar bra s.k. populärkultur. Jag kan t.ex. ena stunden njuta av Haydns cellokonserter för att i nästa stund digga ABBA. Jag kan snabbt hoppa från Shakespeares sonetter till serier av Scott Adams. O.s.v.

Jag är inte övertygad om att mångkultur är bra. Om mångkultur leder till ökad segregation och gettobildningar, så är i alla fall inte jag längre intresserad av mångkultur.

Jag är inte heller övertygad om att klimatförändringarna är vår tids största globala problem. Jag kan tycka att det borde vara mera relevant att minska fattigdomen, hungern och vattenbristen.

Försök passa in mig i en färdig mall. Du kommer att misslyckas. Jag går inte i någons ledband. Det är vad verklig yttrandefrihet handlar om.

Dårskap

Läs detta. Suck. Det gäller att vara "PK".

Du e' väl för faen inte elit?

Det här är lite besynnerligt. Peter Schjerva går till angrepp mot DN:s Mårten Blomkvist. Peter gillar inte att Mårten utger sig för att vara expert. Peter utger sig själv för att vara expert. Peter skriver bl.a.: "De är själva eliten som rätt kan bedöma vad som har stil och smak likaväl som vad som är exempelvis bra eller dålig litteratur." Och: "Vad ger dig, Mårten Blomqvist, en större och självklarare rätt att uttrycka din åsikt än alla de vanliga människor som du klankar ner på? Vem har utnämnt dig till någon sorts elitisk gud med rätt att bedöma bra eller dålig litteratur?"

Det verkar som om Peter har väldigt svårt för att förlika sig med experter. Samtidigt är han själv övertygad om att vara expert. Märkligt.

Det är Jantelagen åter igen. Och samtidigt anti-Jantelagen. Så här resonerar Peter: "Du skall inte komma här och kalla dig expert och tro att du är nå't. Det är jag som är experten."

Jag tycker att Mårten Blomkvist har en poäng - när han kräver lite vanlig(?) hyfs. Nätkommentarer är generande ofta otroligt plumpa, vidriga, oborstade och vulgära. Bloggosfären är ungefär som ett klassrum där det varken finns lärare eller ordningsman. Alla pratar i munnen på varandra och någon sorts mötesdisciplin kan inte skönjas.

Det är så typiskt detta. När någon ställer krav på någorlunda gott uppförande och lite ansträngning när det gäller meningsbyggnader, så går en massa människor i gång på alla cylindrarna. "Jag skriver väl för faen hur jag vill!", "Jag får väl för helvete tycka vad tusan jag vill!" Etc.

Och så ständigt detta tjat om elitism... Folk som inte har något problem alls med elitidrottare eller vissa andra "högpresterande" personer kan absolut inte tåla att t.ex. vissa kritiker på sätt och vis tillhör en elit. De kan erkänna att Usain Bolt är en fantastisk sprinter, men de kan inte gilla att Mozart var en fantastisk kompositör. Så fort det gäller litteratur, konst, teater, film, musik och annan kultur så finns det tydligen ingenting som är "finare" än något annat. Dansbandsmusik är lika "fint" som Beethovens femte symfoni. Mycket märkligt.

Jag har inga problem med att många människor hade bättre skolbetyg än vad jag hade. Jag bara inser faktum: vissa har bättre "läshuvud" än andra. Jag har inga problem med att många kritiker är mycket duktigare än jag när det gäller att "hänga med" t.ex. inom ny musik. Jag har tappat intresset för mycket av den nya musiken. Menar jag därför att de kritikerna tillhör en störande elit? Nej. Jag inser att de tillhör en sorts elit i jämförelse med mig. Men det är inte störande. De vet saker som jag inte vet - och jag vet saker som de inte vet. Vad är så irriterande med det, Peter?

Det är likadant med alla sorts experter. De kan sägas tillhöra någon elit. Jag vet ingenting om hjärnkirurgi. Men om en expert på hjärnkirurgi uttalar sig i ämnet hjärnkirurgi, så kommer jag inte skrikande: "Expertjävel! Din jävla elitist!".

Integritet i aktion

Ah, jag gillade henne redan då när det begav sig. Och jag gillar henne även nu när jag ser detta:

Jag älskar sådan integritet. Här blev hon hårt "grillad", men hon klarade sig galant.

Agenda?

Han är inte ett spöke.

Vad är det som händer?

Hur är det ställt med debattekniken i detta land? Jag tänker på det när jag läser om alla reaktioner på Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Hur är det egentligen med den svenska yttrandefriheten som vi är så stolta över?

Om du yttrar dig negativt om islam, så bryter helvetet löst. Om du yttrar dig negativt om kristendomen, så händer ingenting. Märkligt.

Jag är inte helt övertygad om att en parallell sharialagstiftning, vid sidan om eller rättare sagt starkare än svensk lag, är OK. Är jag därmed rasist? Självklart inte. Vad är det med folk? Varför kan de inte se skillnaden? Har vi en pågående kollektiv IQ-sänkning?

En jurists syn

Här är ett sansat och sakligt inlägg från en jurist i följetongen om Aftonbladet-artikeln. Det är inte fel med lugn och ett korrekt tonläge. "(...) vad affären framför allt har visat är att även många av dem som åberopar tryckfrihetsrätten har grumliga uppfattningar om vad den egentligen innebär".