Några rader om Tarantinos senaste

Sedd:Tja, vad ska man tycka? Jag hade det stundtals långtråkigt där i biosalongen. Jag tror Tarantino har tappat greppet en aning. Visst kan han hantverket, men jag kräver mera. Det är inte alls förvånande att filmkritikerna tycker väldigt olika. (Det är inte helt stolligt det de skriver i Nerikes Allehanda och på andra ställen när de inte gör vågen.) Det finns nog filmkritiker som alltid höjer Tarantino till skyarna - vad han än hittar på. Men jag är less på det myckna våldet i hans filmer. Jag är less på kulsprutesalvor. Jag är less på överdrivet, osannolikt tuffa karaktärer. Jag är less på sadistiska scener. Jag är less på blodstänk - etc. Jag är less på Tarantino görande Tarantino-filmer. Varför kan inte Tarantino göra en "riktig" film?

Komprimerad version av Kill Bill

Det här är ingen tokig sammanfattning:

Så banal var handlingen - ungefär.
Se även detta.

Kittla Bill

Sedda:

och:

Tja, jag vet inte... Inte är jag särskilt imponerad, inte. Jag tycker det är mest fjantigt med alla överdrivna fäktscener. Här är Tarantino så övertydlig att det blir fånigt. Visst - filmerna kryllar av tekniska finesser, men i min bok räcker inte det. Många filmkids brukar framhäva de smarta dialogerna i Tarantinos filmer. Så himla smarta var de inte i de här båda rullarna.

Trots att dessa filmer innehåller extremt mycket grovt våld - där man hugger armar och huvud av varandra - så är de inte särskilt chockerande. Meningen är väl att man skall sitta som på nålar och nästan kissa på sig av rädsla. Ingen risk. Det myckna våldet blir löjligt till slut. Om det var meningen, så har Tarantino lyckats.

Om filmerna var avsedda att "skrämma skiten ur dig", så har de inte lyckats. Då är de pekoral. Jag anser, att Tarantino borde se några riktigt tungsinta filmer av Ingmar Bergman och ta lärdom av dem. Kombinera Bergmans allvar med Tarantinos klippteknik m.m. så har vi ett mästerverk!

Du kan aldrig vara säker

Får jag lov?

Chuck Berry igen! När någon en dag skall göra en lista över fantastiska dansscener i filmhistorian måste denna från "Pulp fiction" vara med. John Travolta är här så långt borta från "Saturday night fever" att man kan tvivla på att det verkligen är han. Det är inget snack om saken - jag föredrar absolut den här stilen. Och om Uma Thurman hade bjudit upp mig? Jag hade inte tvekat en sekund.

Pulp fiction is the shit

Det här är utan vidare snack en film man måste se innan man dör - helst flera gånger.

Mitt betyg kan bara bli en femma (på en femgradig skala). Något annat vore jönsigt att ge. Manuset, skådespelarinsatserna, snacket, soundtracket och klippningen är ju helt outstanding. Många av scenerna har välförtjänt gått till filmhistorien. Visst, man kan tycka att det är en otäck, rå, vulgär, hemsk och grym film. Men: A vadå? Så här kan livet också se ut - ibland - för vissa. Hur som helst: Jag tror inte, att Tarantino har överträffat sig själv, vare sig förr eller senare, när det gäller denna film.

Det här är intressant läsning - och givetvis det här. Det är rena guldgruvan att gå in och kolla "Memorable quotes" på IMDb. Och man kan sannerligen tala om "divine intervention" i en av scenerna... Det blir inte lätt att överträffa den här filmen, om nu någon skulle komma på idén att göra en spännande film med mycket vass dialog, fruktansvärt bra musik, väldigt intelligent klippning, fräcka kameravinklar, grymt bra skådespel etc. om två ganska dassiga smågangstrar som får i uppdrag att mörda en besvärlig jävel o.s.v. Det blir förvisso inte lätt. Frågan är om det ens är möjligt.