Dagens i-landsproblem

Hur svårt kan det vara? Varför gör man inte bättre faktakoll? I morse pratade man på TV bl.a. om filmen "Dansar med vargar". Men man kallade den "Dansa med vargar". Det är inte samma sak. Rätt skall vara rätt. Filmen heter "Dansar med vargar" och ingenting annat.

Stort och smått; naivt och realistiskt

Två lika viktiga nyheter? Ibland - eller rättare sagt ganska ofta - ser nyhetsflödet absurt ut. Från DN alldeles nyss denna skärmbildsdumpning:Annat häpnadsväckande denna dag: svenska soldater dödade i Afghanistan. Vad hade man väntat sig? En lekstuga? Lösa skott? Att svenskar är osårbara? Krig är krig och i krig kan man faktiskt dö.

Suck...

Man tar sig för pannan - när man läser något som detta. "Nätet kan inte det som papperet kan. Amatören kan inte leverera som ett proffs." Ge mig styrka och tålamod. Pontus Dahlman har inte fattat. Vad han säger är egentligen: "Om du inte har intyg på att du har genomgått journalistutbildning och inte skriver för gamla beprövade tidningar, så är du kass på att skriva. Då är din röst inte värd att lyssna på. Om du inte kan formulera dig med långa och krångliga meningar, så är du inte tillräckligt verbalt begåvad för att ha rätt att yttra dig."

Antingen är han dåligt påläst eller så ljuger han. Jag misstänker ibland att det i vissa fall snarare kan vara tvärtom. Det finns bloggare som driver sina bloggar därför att det inte finns någon tidning som vill ha deras alster - av den anledningen att tidningar inte har plats för sådan fördjupning.

Sluggern slår

Med Jan Guillous sätt att resonera här är jag en liberal dumstrut - eftersom jag inte har kommenterat nyheten om att Israel trots allt sysslade med stöld av döda palestiniers organ. Märkligt. Vad har över huvud taget liberalism med saken att göra? Jan Guilt By Association Guillou?

Dagens bästa?

Jag säger bara: Mats Tunehag saknar inte en indian i kanoten. Han har alla bestick i lådan. Där går hissen ända upp. Etc.

Det är skillnad...

Tillbaka till det internationella. Läs detta. Det tål att tänka på.

På lösan sand

Läs detta och se på videon. "no conclusive evidence" var det.

Sportjournalistiska överdrifter

Ständigt dessa sportjournalister... Måste de alltid överdriva? Måste de alltid använda superlativer? Måste de alltid ta i så in i helvete? Expressen kallade det massaker och förnedrande och Aftonbladet kallade det utklassning och förnedrande. Ack, ja. Big deal. Jag säger bara: Nästa gång de möts (Barcelona och Real Madrid) kanske det är ombytta roller.

Oj, oj, oj, Utah

(Med den här bloggposten kanske jag tappar en del trogna läsare, men jag tar risken.)

Åh, hu så hemskt. Stoppa pressarna. Sådan falskhet. Sådan skenhelighet. Sådan dubbelmoral. Gäsp. Allvarligt talat, vad är det som är så upprörande med att mormonstaten Utah tydligen bebos av många porrsurfare?

Det är dålig nyhetsbevakning. Det är intellektuell lättja. Varför undersöker inte journalisterna samtidigt om det i Utah begås flera sexualbrott, finns flera pedofiler, förekommer flera skilsmässor etc.? Jag tror inte, att det finns ett positivt samband mellan flitigt porrsurfande och hög sexbrottslighet. Motbevisa mig.

Jag kan inte få in i min skalle att det med ren automatik skulle vara farligt med porr. Det finns porr och det finns porr. Somligt är uselt och motbjudande, somligt är fantastiskt vackert och inspirerande. Om någon vill titta på sund och uppfriskande porr ganska ofta, så varför inte? Så länge det inte inkräktar på den vanliga kärleken och så länge det inte gör att man försummar en massa andra viktigare saker, så varför inte? Om porrsurfandet kanske i stället bidrar till att öka den sexuella lusten och förhöja kvaliteten på makars sexliv, så är väl det bara positivt?

Så: varför denna upprördhet? Varför denna moralpanik?

Även den 27

Men hallå... Det finns faktiskt andra som inte får lön den 25.
Kommunanställda är några stycken och de får lön den 27.

Heja Åsa!

Jag kan inte annat än att instämma med Åsa Linderborg i det här fallet.

Men... Gaza, då?

Någon kanske undrar varför jag inte skriver något om Gazakonflikten. Är jag feg? Nej. Min passivitet har flera förklaringar. Jag nämner tre.

1. Vad spelar det för roll vad jag tycker i den frågan? Skulle min åsikt väga extra tungt? Är jag någon expert i ämnet? Är jag exceptionellt klok och förståndig? Tror inte det.

2. Jag ser ingen enkel lösning på problemet. Konflikten mellan israeler och deras allierade å ena sidan och palestinier och araber och deras allierade å andra sidan förefaller vara en konflikt så illa infekterad att inget ljus kan skönjas i någon tunnel.

3. Jag blir mer och mer skeptisk till massmedia och bloggosfären. Man drar förhastade slutsatser till höger och vänster och slarvar oerhört med faktakontrollen. Så: vem kan man lita på?

För övrigt och slutligen är jag böjd att tro detta: Israel skulle inte ha burit sig åt på det här sättet utan goda skäl. Jag misstänker, som många andra, att Hamas kan använda vilka skurkaktiga och djävulskt fula trick som helst för att vända opinionen mot Israel. Jag tror på Bernard-Henri Lévy här.

En annan språkpolis ingriper

Ha! Jag trodde väl aldrig att jag skulle tipsa om en krönika av Elisabet Höglund, men nu måste jag göra det. Hon har ju faktiskt rätt här - bortsett från det där med skånskan. Man måste tolerera dialekter.

Missad poäng

Allt som är offentligt måste inte publiceras. Jag tar det en gång till: Allt som är offentligt måste inte publiceras. Det finns journalister som inte begriper det. Det går inte in i skallen. Förnuftet viker åt sidan för paragrafstelhet och/eller omvänd paranoia. Nu senast hände detta uti vår lilla stad. En känd lokal förmåga var duktig principryttare men trampade därvid i klaveret. Det kommunala beslut som hade fattats var visserligen offentligt, men det borde inte bli allmänt känt - ty det skulle vara en överraskning. Detta tog icke den plikttrogne journalisten någon hänsyn till. Det som är offentligt skall ut till allmän kännedom, resonerade h*n. Snacka om klåfingrighet och urusel fingertoppskänsla. Det är som att en vecka före julafton avslöja vilka julklapparna kommer att bli. Kul jul blir det inte. Denne journalist verkar ha gjort det till sin livsuppgift att göra livet surt för alla som på något sätt håller på med offentlig verksamhet. Allt som drivs i offentlig regi är förkastligt, tycks h*n mena.

I'm not amused.

Heja Yrsa!

Yrsa Stenius sade något klokt om offentlighetsprincipen. Det gick ut på att det som är offentligt inte nödvändigtvis måste publiceras. Man måste ha "fingertoppskänsla" för vad som passar sig och inte passar sig. Det är något som gänget bakom Pirate Bay verkar ha missat totalt. Se här en artikel om detta. Svaret som Pirate Bay gav visar ju att det är en sajt utan skrupler. Så här: "Det var ett djävla tjat. Nej, nej och åter nej." Och så här: "- Jag tycker inte att det är vår uppgift att bedöma om någonting är etiskt eller oetiskt eller vad andra människor vill lägga upp på nätet, säger sajtens pressansvarige Peter Sunde till TV4 Nyheterna". Retorik på en apas nivå.

Språkpolisen ingriper

Här kommer jag skadeglatt med pekpinnen i högsta hugg. I dagens lokala "drake" stod det så här: "(...) allmänheten larmade polisen om en bil i centrala orten som uppträtt misstänksamt."

Det skulle jag gärna ha sett. Hur ser en bil ut när den uppträder misstänksamt? Kan en bil över huvud taget uppträda? Och hur kan den vara misstänksam? Det förutsätter att den kan tänka. Det måste ha varit en sensationell bil.

Jag vet inte vem den ansvarige skribenten är, men jag förutsätter att om nyheten hade skrivits av någon prao-elev eller liknande, så hade väl någon korrekturläst och rättat till? Om stycket är skrivet av en utbildad journalist, så undrar jag vad de sysslar med på journalistutbildningen.

Den Store Journalisten - handfallen

Ursäkta, men jag kan inte inse storheten i kvällens TV-program Josefsson. Vi fick bl.a. följa hur Den Store Journalisten Janne for kors och tvärs genom Europa för att leta reda på en Zuzana som blev prostituerad och heroinist när hon var 13 år. Nu ville Den Store Reportern ta reda på vad som hade hänt med henne sedan år 2000. (Citat från hemsidan: "Ung, narkoman och prostituerad. 2000 hade 14-åriga Zuzana fängslats i Dubi i Tjeckien. Därifrån kommer många flickor till Sverige. Janne Josefsson letar återigen efter Zuzana i människohandelns Europa.")

Inte en enda tanke på vad han skulle göra ifall hon t.ex. skulle visa sig vara nära döden. Jag tycker programmet var smaklöst och obehagligt. JJ hade en följeslagerska/tolk med sig och hon verkade lika tafatt och bortkommen, hon. När de efter mycket om och men lyckades hitta Zuzana, så var hon i ett mycket dåligt skick. Hon mådde pyton och hankade sig fram med stölder. Den Store Programledaren och hans medhjälperska stod handfallna som idisslande kor inför faktum: Zuzana var i en bedrövlig situation. Vad kunde de göra? Ingen kunde komma på något vettigt att göra.

Jag frågar mig: Vad var poängen med detta program? Vad ville JJ uppnå? Hade han inte alls någon "Plan B"? Trodde han att Zuzana skulle reagera så här?:
- Ja! Yippee! Här kommer en överfallsjournalist från Sveriges Television! Härligt! Han räddar mig ur misären! Han ger mitt liv mening! Hurra! Halleluja!

Nej, vad ville Janne Josefsson ha sagt med detta program? Jag tycker att programmet var något av det mest ryggradslösa och slemmiga program jag någonsin har sett. Kan man inte kräva större ansvar av en undersökande reporter? Det var pinsamt att se hur han försökte leka socialsekreterare ute på fältet och misslyckas så kapitalt. Får man leka så med en människas olycka?

Slutklämmen var att Zuzana en kort tid efter SvT:s besök hade försökt ta livet av sig - och misslyckats. Jag kan inte låta bli att tänka, att JJ och hans medhjälperska ingav falska förhoppningar som - när de smulats sönder - sedan ledde till självmordsförsöket...

Dagens länktips

Möjligen är detta det bästa länktips någon kan ge denna dag. Jag är inte ensam om att ha tänkt i dessa banor. Ranelid tänker som jag. Men han formulerar sig så ofantligt mycket bättre än jag.

Förutsägbart om användandet av ordet "förutsägbar"

Nu får det vara dags att avskaffa det stående epitetet "förutsägbar". Det är så förutsägbart att en recensent skriver att The Eagles är förutsägbara! Det är som om allt förutsägbart per automatik är dåligt. Ja men, hallå... I så fall är det väldigt mycket som är dåligt. En recensent kan i ena stunden beskylla en artist för att vara förutsägbar och i nästa stund angripa en annan artist för att inte göra det man förväntar sig - med andra ord: vara svår att förutsäga. Tomas Ledin t.ex. gör väl fel hur han än gör. Om han förnyar sig, så tror han att han är nå't och då skall han plattas till. Om han gör likadant som han alltid har gjort, så är han trist förutsägbar. Alltid blir det fel. Suck.

Dagens irritationsobjekt

Journalister, IT-folk och andra som bara tar för givet en massa saker som de absolut inte borde ta för givna. Exempel?

IT-folk som säger att man "helt enkelt" får ta reda på datorns IP- eller MAC-adress. Visst, visst, tack för tipset. Det visar sig vara nästan lika svårt som att länka till en hemsida utan att vara uppkopplad på nätet. Och varför heter det MAC-adress när det gäller en PC? Nej, när man sysslar med datorer skall man lämna all vanlig logik och allt vanligt sunt förnuft åt sidan. Ty det fungerar inte i datorvärlden. Där har man upphävt alla gamla beprövade lagar och regler och hittat på nya - bara för att få användaren att framstå som klent begåvad.

Journalister, då? Jo, det gäller kanske i synnerhet sportjournalister (med vissa lysande undantag). Där tar man också som underförstått en massa saker. Man kan läsa en hel sportartikel som refererar en match utan att någonstans få reda på vilken sportgren det handlar om. Man kan t.ex. få läsa om en match i slutspelet och man kan t.ex. undra medan man läser om det gäller ishockey eller bandy. Men du får inte reda på det bara genom att läsa artikeln. Å nä. Du får svettas lite, du måste anstränga dig lite. Någon annanstans i tidningen finns det förhoppningsvis en tabell eller nå't som avslöjar att det där matchreferatet handlade om bandy. Sportjournalister i allmänhet verkar bara skriva för de redan frälsta. Man vill inte ha in någon nyligen sportintresserad "rookie". Nej, sportjournalistik är bara för de redan invigda. Inget inträde för andra.

Gemensamt för dessa figurer som tar så mycket för givet utan att tänka sig för är att de är urusla pedagoger. De kan inte förklara den enklaste sak på ett lättbegripligt vis. De kan få den enklaste addition att framstå som en förbryllande tredjegradsekvation. De vill väl gärna göra sig märkvärdigare än vad de egentligen är.