Men... Gaza, då?

Någon kanske undrar varför jag inte skriver något om Gazakonflikten. Är jag feg? Nej. Min passivitet har flera förklaringar. Jag nämner tre.

1. Vad spelar det för roll vad jag tycker i den frågan? Skulle min åsikt väga extra tungt? Är jag någon expert i ämnet? Är jag exceptionellt klok och förståndig? Tror inte det.

2. Jag ser ingen enkel lösning på problemet. Konflikten mellan israeler och deras allierade å ena sidan och palestinier och araber och deras allierade å andra sidan förefaller vara en konflikt så illa infekterad att inget ljus kan skönjas i någon tunnel.

3. Jag blir mer och mer skeptisk till massmedia och bloggosfären. Man drar förhastade slutsatser till höger och vänster och slarvar oerhört med faktakontrollen. Så: vem kan man lita på?

För övrigt och slutligen är jag böjd att tro detta: Israel skulle inte ha burit sig åt på det här sättet utan goda skäl. Jag misstänker, som många andra, att Hamas kan använda vilka skurkaktiga och djävulskt fula trick som helst för att vända opinionen mot Israel. Jag tror på Bernard-Henri Lévy här.