Dumt uttryck: Ny och fräsch

Ibland lyssnar jag på radio när jag kör bil. Och ibland hamnar jag lyssnande på en reklamfinansierad kanal. Jag måste sluta med det. Det är bara själsdödande. Detta ständiga forcerade dösnack om allt och ingenting. Det senaste i den där radiokanalen som kan ge mig hjärnblödning är det dumma uttrycket "Ny och fräsch" - eller "Nya och fräscha" eller "Nytt och fräscht". Det händer aldrig att de där papegojorna säger enbart "Ny" eller enbart "Fräsch". Nej. De två orden måste alltid uttalas tillsammans. Om någonting är nytt, så är det alltså även - alltid! - fräscht. Nästa gång jag hör det uttrycket, så får jag förmodligen ett nervöst sammanbrott.

I fokus?

I dag såg jag en märklig boktitel. Den hette "Universum i fokus". Då undrar jag vad som finns utanför fokus...

Dumt uttryck: "Tack, snälla!"

Varför säger man "Tack, snälla!" till en person som man inte alls känner? Det tycker jag är väldigt slarvigt. Nästa gång någon obekant individ säger "Tack, snälla!" till mig kanske jag svarar:
- Du vet inte om jag är snäll. Jag kanske är nekrofil eller pedofil eller djurplågare eller nå't annat otrevligt. Det vet inte du, så kalla mig inte snäll.

Språkpolisen griper in

Åh, vad jag retar mig på formuleringen "starta upp". Jag får knottror på huden, mitt hjärta slår en volt, jag får mord i blicken. Jag föraktar och avskyr detta uttryck. Antagligen tror de personer som använder den formuleringen att det låter snyggare, mera engelskt och därmed mera "världsvant" än det korrekta "starta".

Kan det vara Rolling Stones' fel? Visste Mick Jagger vad han gjorde när han struttade omkring på scenen som någon med DAMP och flaxade med armar och ben sjungandes "Start me up"? Insåg han då, att en massa svenskar skulle använda uttrycket "starta upp" för att verka moderna och nytänkande? Förbannad vare Jagger i så fall.

De personer som använder uttrycket "starta upp" borde betala 1.000 kr i böter varje gång de gör det. Dessutom: om man nu säger "starta upp", så borde man väl i konsekvensens namn säga "avsluta ner"?

Totalt likgiltig nördupplysning

När jag startar datorn på jobbet, så kommer följande meddelanden upp:
"Datorinställningar tillämpas..."
och
"Startskript körs..."

Jaha? Och? Vad har jag för nytta av att veta det? Man hade lika gärna kunnat skriva:
"Vänta. Datorn är snart klar för användning."

Det är lika tröttsamt varje gång som folk tar för givet att alla människor har exakt likadana intressen. Jag är inte det minsta intresserad av hur en dator fungerar. Jag är bara intresserad av att den fungerar.

"Datorinställningar tillämpas"... Vilka andra inställningar kan tillämpas? Mikrovågsugnsinställningar? Klockinställningar? TV-inställningar? Vad?

"Startskript körs"... Vad annat kunde man ha "kört"? Startpaket? Självskript? Startskrift? Vad?

Om jag skulle formulera mig lika nördigt, så skulle jag bli betraktad som en fåne eller som en störd figur. Jag hade kunnat skriva "Georg Lukács' reifikationsteori är i vissa ideologideskriptiva sfärer ekvivalent med Jean-Paul Sartres alienationsdiskussioner. Dock, där Lukács var hegelian, så var Sartre kierkegaardian. Vi ser alltså att, i samma stund som Brecht utkristalliserade Verfremdungsbegreppet blev scenkonsten åskådliggjord som en autografisk adaptation av realismens tillkortakommanden."

Jaha? Och? Vem skulle begripa mig?

Dumt uttryck

Jag blir lika irriterad varje gång jag hör någon säga t.ex. "Jag skall satsa hundratio procent". Det är nästan alltid någon idrottsperson som säger så om en prestation eller insats. Det är så korkat. Ingen kan satsa 110 % på någonting. Så här vill jag tolka det hela: Om jag satsar 100 % på något, så kommer jag att dö. Om jag har satsat 95 % på något, så är jag nära döden. Etc. Det finns inte den minsta matematiska chans att någon enda levande varelse skulle kunna satsa 110 % på någonting.

Dumt uttryck

Varför säger man "Tomma tunnor skramlar mest"? Det går inte ihop. Tag en tom tunna och skaka den. Den skramlar inte. Det hörs ingenting. Den kan inte skramla förrän den innehåller något.

Carpe diem?

Det uttrycket - Carpe diem (Fånga dagen) - ger mig ibland kalla rysningar. Jag kan tycka att det är ett väldigt förenklat och flummigt talesätt. Det kan invagga oss i en sorts falsk trygghet - som om alla hade lika stora chanser till att klara av allt möjligt om bara alla tog chansen när den dyker upp. Men det är givetvis ren bullshit. Alla har inte lika stora chanser till allt.

Men... när detta väl är sagt, så kan jag ändå tycka att man faktiskt bör ta en intressant chans om och när den dyker upp. Den där chansen kanske aldrig dyker upp igen under resten av ditt liv. Och jag kan ibland reta mig på mig själv för att jag missar chanser. Exempel? Jo, följande.

I går klev jag på ett tåg där det fanns gott om lediga platser. Det fanns bl.a. en ledig plats bredvid en vacker ung kvinna. Men det fanns två andra lediga platser bakom henne. Jag valde en av dem. Jag ville inte verka alltför intresserad. Det valet fick jag ångra senare.

Först satt hon och bara halvslumrade. Efter en stund tog hon fram diverse papper, ett kollegieblock och en penna. Så småningom började hon skriva. Och som hon skrev! Hon hade uppenbarligen lätt för att formulera sig i skrift. Jag började tänka, att hon kanske gick en skrivarkurs. Jag såg aldrig vad hon skrev, jag kunde bara konstatera att hon hade lätt för att skriva. Under tiden kom det andra resenärer ombord på tåget. En del unga män lade märke till hennes skönhet och en av dem satte sig bredvid henne. Katten också, tänkte jag. Jag, den världsvane och vise vuxne mannen, hade kunnat sitta där bredvid henne i stället för den där lille snorvalpen.

Nå, när hon hade skrivit färdigt svepte hon om sig ännu ett klädesplagg, lade upp fötterna på sätet bredvid (I det läget hade snorvalpen redan klivit av) och slumrade till. Och så förblev hon sittande tills det var dags för henne - och mig - att kliva av tåget. Det rörde sig kanske om en timme som hade kunnat gestalta sig helt annorlunda om jag från första början hade satt mig ned bredvid henne. Jag hade i så fall börjat prata med henne - om det hade varit OK. Jag hade då talat med henne om skrivarkurser och annat. Vi hade kunnat ha ett riktigt trevligt och stimulerande samtal. Därav blev nu intet. En missad chans som sannolikt aldrig dyker upp igen. Retfullt!

Å andra sidan: världen går inte under för det. Det var kanske bäst som skedde. Hon hade kanske börjat undra om jag hade snuskiga avsikter, om jag hade tilltalat henne. Hon hade kanske tänkt: "Åh, så patetiskt. Här kommer det en gråhårig medelålders man och försöker flirta med mej. Give me a break. Han kanske är en våldtäktsman? Bäst att passa sej. Bäst att snoppa av honom fort som bara den.".

Så...? Ibland är det kanske bäst att låta chansen gå förbi. Det är sådant vi inte vet.

Förutsägbart om användandet av ordet "förutsägbar"

Nu får det vara dags att avskaffa det stående epitetet "förutsägbar". Det är så förutsägbart att en recensent skriver att The Eagles är förutsägbara! Det är som om allt förutsägbart per automatik är dåligt. Ja men, hallå... I så fall är det väldigt mycket som är dåligt. En recensent kan i ena stunden beskylla en artist för att vara förutsägbar och i nästa stund angripa en annan artist för att inte göra det man förväntar sig - med andra ord: vara svår att förutsäga. Tomas Ledin t.ex. gör väl fel hur han än gör. Om han förnyar sig, så tror han att han är nå't och då skall han plattas till. Om han gör likadant som han alltid har gjort, så är han trist förutsägbar. Alltid blir det fel. Suck.

Maximera vinsten?

Det är kanske så att jag är ekonomisk idiot, men det är i alla fall en sak jag inte begriper. Hur kan man veta att man har maximerat vinsten? Frågan blev aktuell för mig när jag såg och hörde Jan Scherman bli intervjuad av Lasse Bengtsson. Scherman sade sig inte vara intresserad av att maximera vinsten. OK. Men hur kan han vara säker på att TV4 ändå inte faktiskt nådde maximal vinst? Vad är en maximal vinst? Är den på 60 % eller på 80 % eller på 300 %? Vad katten betyder uttrycket "maximal vinst"? Kan någon förklara? Är inte detta lika obegripligt som att Bob Beamon hoppade 8,90 1968? Hade han kunnat hoppa 8,95?

Dagens irritationsobjekt. 2

Manliga fjollor som säger "Jag känner...", "Då kände jag...", "Men själv känner jag..." etc. Ofta håller de på med klippning, sminkning, "stajling" och sådana saker. Hela tiden känner de det ena eller det andra. Tänker de aldrig? Skulle de inte en enda gång kunna säga: "Jag tänker" eller "Då tänkte jag..." etc.? Nähä då. Ständigt detta känslopjunk.

Dagens irritationsobjekt. 1

Detta ständiga "Å ja' ba' ...... Å han ba' ...... Å ja' ba' ......" Det borde vara straffbart att uttrycka sig så slarvigt. Frågan är vilket straff som skall tillämpas. Frihetsberövande? Våra fängelser skulle fyllas på nolltid. Nej, det finns bättre straff. Studerande får inget studiemedel om de använder denna outhärdliga floskel. Löntagare får lönesänkning. Arbetslösa får arbetslösheten påspädd med en månad. Etc.

Studentikost

Dessa studenter... De är allt lite gulliga i sin naiva självupptagenhet. I dag kom det in en student på ett ställe och skulle boka en dator. Först gick h*n och pratade med en person. Då blev h*n hänvisad till en annan person. Båda gångerna var h*n väldigt noga med att säga "Grejen e' att min dator har pajat å ja' håller på me' min C-uppsats..."

Oj, oj, oj. Stoppa pressarna. Lägg allt annat arbete åt sidan. Här har vi en student som håller på att skriva en C-uppsats. Oj, oj, oj. Nu börjar en ny tideräkning. Denna C-uppsats kommer att ändra historiens förlopp. Vi måste göra allt som står i vår makt för att hjälpa denna student.

Suck. Och ett så'nt uttryck: "Grejen e'..." Det låter lika irriterande som när någon besserwisser sitter i en TV-studio och skall låtsas vara expert. När någon säger "Det är ju på det här sättet, att..." då lossar jag på hanen och osäkrar min revolver.