Inte så smart

Det här gick inte riktigt som han hade tänkt sig:

Hä, hä. Det var rätt åt honom.

Dagens irritationsobjekt. 1

Det är inte många gånger jag håller med Malin Wollin ("Fotbollsfrun") - men när hon skrev om idioter i trafiken, så höll jag med henne fullt ut.

Det kryllar av olämpliga bilförare. Folk kör fel hela tiden. Man blinkar inte när man svänger, man kör fel in i och ut ur rondeller, man kör för fort, man kör för sakta, man kör för nära den som är framför etc. Allt som kan gå fel går fel, känns det som.

Nu senast blev jag förbannad på en tönt som körde upp alldeles bakom vår bil. Vad är det för vits med att köra så idiotiskt nära? Om jag skulle behöva tvärbromsa och bilen bakom då demolerar vår bil, så är det inte mitt fel.

Jag tycker att det borde tillverkas bilar med följande standardutrustning.

* En lucka som öppnas där bak och släpper ut såpa så fort någon kommer för nära bakifrån
* En annan lucka som öppnas där bak och kastar ut en spikmatta så fort någon kommer för nära bakifrån
* Ett dussin spraymunstycken där bak som sprutar ut äcklig geggamoja mot vindrutan på bilen bakom så fort någon kommer för nära bakifrån
* En klisterdekal att fästa baktill på bilen med texten "När du kan läsa detta kör du för nära - din klantskalle"
* En ljudanläggning, som hörs en halvmil bort, där föraren med en mikrofon kan fälla giftiga och elaka kommentarer om alla knäppskallar ute på vägarna

Bråttom, bråttom, bråttom

Där fick han sig en läxa:

Han kanske lärde sig att inte vara så - som man säger på skånska - hialös.

De valde fel offer

Det hade de inte räknat med... He, he. Jag blir skadeglad.

Jag föraktar sådana bråkstakar. Det sorgliga är att det förmodligen inte hjälper att säga till dem att skaffa sig ett liv. Den uppmaningen skulle troligen gå in genom det ena örat och ut genom det andra.

Knäppskalle i trafiken

Ack, ack, ack. Det kan inte vara lätt att vara polis alla gånger. Den här polisen agerade föredömligt lugnt. Om han hade brusat upp och blivit aggressiv vet man väl inte hur detta hade slutat. Bilföraren verkar i alla fall ha varit mer än lovligt knäpp i skallen. Alla bestick var inte i lådan. Alla hästar var inte inne i stallet. Hissen gick inte ända upp. Etc. Sådana konstiga typer det finns.

Små enkla tankar om stora svåra ting

Har ingen forskat i freds- och konfliktforskning angående humorns inflytande? Jag har en vild hypotes: Det uppstår inte krig eller allvarliga konflikter mellan två parter som båda har (helst samma sorts) humor. Risken för konflikt ökar när den ena parten totalt saknar humor.

Det samma kan sägas gälla sjävdistans. Två parter som båda har självdistans löper oerhört mycket mindre risk att hamna i konflikt med varandra - jämfört med två parter som båda har en oerhört överskattad uppfattning om sin egen betydelse.

Konflikter kommer alltid att pågå så länge den part som känner sig orättvist behandlad, förtryckt, skändad, förolämpad, kränkt etc. (förloraren, alltså) kräver hämnd. Hämnden är den enskilda drivkraft som mer än någon annan drivkraft håller en konflikt vid liv. Den näst starkaste drivkraften i sammanhanget är känslan av hot. Så länge part A känner sig hotad av part B kommer A att vara rustad för en konflikt med B.

Om båda parter hade kunnat strunta i hämnd- och hotkänslorna och i stället hade kunnat visa humor och självdistans, så hade konflikten kanske självdött. Om båda hade haft förmågan att lägga allt gammalt groll bakom sig, så hade bråket upphört.

Vad utmärker en hatfylld fanatiker? Jo, bl.a. den totala bristen på humor och självdistans. Hade Hitler humor och självdistans? Hade Stalin det? Hade Mao det? Hade Pol Pot det? Etc. Nej. Du finner inte en enda sådan genomond människa någonstans som samtidigt har humor och självdistans.

Visst, det är lätt för mig att säga detta - jag som (än så länge) bor och lever i en relativt sett skyddad del av världen. Jag lever inte bland ruiner utan tillgång till vatten och el. Jag har det tryggt och ombonat och kan lätt sitta här och tycka till om ditten och datten utan att behöva bli smutsig och blodig, utan att mista ett ben eller en arm. Visst, jag sitter här i min kammare och behöver inte vara med ute på slagfältet. Men skulle jag därmed ha förlorat min rätt att yttra mig? Har jag inte rätt till en åsikt även om jag står utanför och tittar på?

Detta är vad jag vill påstå: Hämndbegär och hat leder aldrig framåt.

Kriminellt korkat

Hur dum kan man bli? Frågan blir aktuell när man läser detta. Kom inte och säg att ingen blir påverkad av våld i film och spel.

Cool, man. You know. Liksom. Å han ba'. Å ja' ba'.

Den här snutten är hämtad ur "This is Spinal Tap" - en av tidernas bästa skendokumentära satirer:

Lägg märke till volymkontrollerna som går ända till 11.

Stalin - en domptör

En intressant recension - denna. Den ger mig onekligen lust att läsa boken. Det är ju knappast långsökt att jämföra med Hitler och Mao. De var alla egentligen helt "cuckoo", totala knäppskallar. Hur de på olika håll kunde få sådan oerhörd makt är nästan ofattbart. Men en del av förklaringen skymtar i en formulering i den nämnda recensionen: "Han blev också snart en ryktbar person som omgavs av en trogen skara anhängare som var beredda att lyda hans minsta vink."

Det är just det... Om han och andra maktgalna tokstollar - med drag av grandios narcissism - inte hade haft alla sina ja-sägande nickedockor i släptåg, så hade de sannolikt inte nått dit de nådde.

Människors benägenhet att lyda auktoriteter och samma personers undfallenhet inför grupptryck är - det är min övertygelse - de två starkaste socialpsykologiska faktorerna bakom mycken mänsklig ondska; bl.a. Andra världskriget.

Jag glömmer aldrig vare sig Solomon Aschs experiment om grupptryck eller Stanley Milgrams experiment om lydnad och auktoritet.

Nu sticker vi!

Klyftigt, mycker klyftigt... (Ironi) Här kan man kanske tala om en kedjereaktion.