Är du kränkt, lille vän?

Kränkt hit och kränkt dit... David Eberhard har helt rätt i Nyhetsmorgon på TV4. Jag har skrivit om detta förr i denna blogg, bl.a. här. Det tål att upprepas: Man måste kunna tåla befogad, berättigad och saklig kritik. Om man då i stället känner sig kränkt är man en omogen individ.

Själva begreppet "kränkt" blir, som Eberhard helt riktigt påpekar, urvattnat, om det används i tid och otid. Det får dessutom, menar jag, fel konnotationer. Man har ingen saklig grund för att känna sig kränkt om man t.ex. inte betraktas som en lika bra sångare som Jussi Björling när det är uppenbart för varje icke tondöv människa att man sjunger som en "kratta".

Ofta är det även så, att de som är väldigt lättkränkta är fega och intrigerande typer. Exempel: den förälder som mailar sitt barns rektor och klagar på den lärare som har gett barnet ett dåligt betyg. Sådana fenomen sprider sig som en cancersvulst i det svenska samhället. Elever känner sig kränkta om de inte får skicka SMS under lektionerna, elever känner sig kränkta om de inte får lyssna på iPod under ett prov, elever känner sig kränkta om de inte får ha bakvänd skärmmössa på sig i klassrummet etc. BRIS och andra myndigheter blir väl snart begravda under högar av irrelevanta anmälningar.