Byte blev hämnd

Nu har jag bytt mobiltelefon igen. (Se även detta.)

Den här ovan fick jag ärva av min son och den har fungerat felfritt, helt utan problem. Den har varit väldigt stryktålig. Jag har tappat den på asfalt så att den har gått i bitar. Det var bara att sätta ihop den igen och så var det som om inget hade hänt. Den hade massor av finesser - en mobiltelefon fullt tillräcklig för mig. Jag sparar den och har den i reserv.

Men nu passade jag på att byta operatör, så att hela familjen har samma. Då har vi gratis mobilkontakt inom familjen. I samband med det bytet så bytte jag även telefon. Från Nokia ovan till Samsung nedan. Jag gick också över till abonnemang.
Den förra operatören var 3. Jag "tankade" kortet ganska sällan. Vid någon av de sista tankningarna befann jag mig vid ett sådant där litet stånd som man kan se att 3 har på olika köpcentra. Av någon anledning ville den unga kvinnan där titta på min Nokia-telefon. Hon nästan hånskrattade ut mig. Hon tyckte underförstått att jag hade krupit fram ur någon grotta, att jag var helt antik, att jag hade sovit de senaste åren etc. Ett sådant hån biter sig fast djupt inne i min själ. Jag har efter den händelsen aldrig vänt mig till samma "kundservice"-ställe. Nu skall jag undvika 3 så gott jag kan. Hämnd är en ljuvlig känsla...