Ingen att "prata ut" med

Det här är ju bedrövligt:

Kan inte ungdomar prata med sina föräldrar när de mår dåligt? Då har något gått väldigt snett. Kan de inte prata förtroligt med någon annan vuxen - om föräldrarna fattar noll? Kris!

Vi måste kunna vara goda lyssnare och stötta våra ungdomar när de mår dåligt. Vi har ett vuxenansvar. Att c:a 54 % i denna undersökning anser att de inte har någon att prata med när de mår dåligt är alarmerande statistik. I den bästa av världar borde det resultatet hamna på 0 %.