Astrud igen!
Jag fick den här som CD i julklapp:
Det blev som jag hade önskat mig. Egentligen ville jag ha detta album bara p.g.a. en enda låt: "I will wait for you". I filmen "Paraplyerna i Cherbourg" sjöngs den på franska. Jag har bloggat om detta tidigare här, här och här. Jag är tydligen lite besatt av den låten.
Nåväl, till saken: Astrud Gilberto hade ju en makalös röst. Ingen annan låter exakt likadant. På detta album är hon i sitt esse t.ex. när hon sjunger "Once upon a summertime", "A certain sadness", "So nice (Summer samba)" och - givetvis - "I will wait for you". I texten till albumet beskrivs hennes röst som "the sound of yearning innocence" och "the sound of hushed intimacy". Det är ingen dum beskrivning alls. Översatt till svenska blir det ungefär "ljudet av längtande oskuld" eller "ljudet av dämpad intimitet". Jag har letat efter exempel som troligen får er att förstå dessa poetiska beskrivningar. Jag bestämde mig för "How insensitive" ("Insensatez"). Tyvärr är det inga rörliga bilder, men rösten, rösten...
Nåväl, till saken: Astrud Gilberto hade ju en makalös röst. Ingen annan låter exakt likadant. På detta album är hon i sitt esse t.ex. när hon sjunger "Once upon a summertime", "A certain sadness", "So nice (Summer samba)" och - givetvis - "I will wait for you". I texten till albumet beskrivs hennes röst som "the sound of yearning innocence" och "the sound of hushed intimacy". Det är ingen dum beskrivning alls. Översatt till svenska blir det ungefär "ljudet av längtande oskuld" eller "ljudet av dämpad intimitet". Jag har letat efter exempel som troligen får er att förstå dessa poetiska beskrivningar. Jag bestämde mig för "How insensitive" ("Insensatez"). Tyvärr är det inga rörliga bilder, men rösten, rösten...
Etiketter: Astrud Gilberto, CD
2 kommentarer:
"I will wait for you" är en fantastisk låt. Jag har den hemma med Rigmor Gustavsson och Nils Landgren. Dom gör den helt lysande!
Men den första gången jag hörde låten var med Östen Warnebring. Säga vad man vill om honom, men jag gick upp i varv när jag hörde den. Han var i detta ögonblick helt fenomenal.
Astrud Gilberto är också lysande. Mest gillar jag "Holiday". Den sammetsmjuka bossan från sextiotalet som då var så baktalad är idag, med rätta, hyllad. "Tristeza", "The girl from Ipanema"... underbara låtar helt enkelt.
Precis! Och Östen skall inte underskattas. Jag minns t.ex. hans underbara tolkning "Tjugo minuter från Eslöv".
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida