En evig hit

Tidigare i dag hörde jag den här gamla godingen på radion. Det är en makalös låt, en av de där odödliga bitarna som står sig genom alla tider. Och texten här på videon är troligen sann: Om någon artist någonsin har varit "tajt" förenad med en enda hit, så är det Percy Sledge med "When a man loves a woman".

Och även om jag har hört den här biten med andra sångare, så är det ändå originalet som gäller. Men 1: den hade kanske blivit en hit även med en annan sångare. Men 2: då hade kanske inte Percy Sledge blivit känd. Vad vet man? Det som gör en låt till en hit och en annan låt till en snabbt bortglömd sak är ofta väldigt små, små detaljer. Här tror jag att det nästan släpiga tempot är avgörande.

På ett liknande sätt blev The Righteous Brothers' hit "You've lost that lovin' feelin'" magisk just p.g.a. sitt sakta mak. Många trodde först att den låten hade spelats in på fel hastighet. Tufft av Phil Spector att envisas på den punkten - han ändrade inte på tempot. Och tänk dig en "up tempo"-version av "When a man loves a woman" framförd av t.ex. BWO - en nära-helvetet-upplevelse.