Tanketräning enligt de Bono

"Tanketräning? Äsch, så'nt misch-masch. Det går inte att träna upp tankeförmågan."
Ja, så kanske många tänker. Men då vill jag påstå att de har fel. Edward de Bono måste ha tänkt likadant när han skrev den här boken (Svenska Dagbladets Förlag, 1984):

Visst är det sant att arv och miljö betyder mycket för vårt sätt och vår förmåga att tänka. Men vi kan faktiskt själva också påverka detta. Det finns olika tankeverktyg att använda vid olika typer av problemlösning. Jag kan intyga, att den här boken har många korn av sanning när det gäller just detta. Jag har t.o.m. undervisat högstadielärare om de Bonos "verktygslåda" m.m. Och jag har bloggat om tänkande bl.a. redan här.

Vad är det då han påstår i denna bok? Jo, t.ex. detta: "Mycket intelligenta personer kan visa sig vara ganska dåliga tänkare." (s. 13) Vidare: "Verbal rörlighet förväxlas ofta (...) med tänkande" (s. 14)

Han menar att man kan öva upp sina färdigheter i användandet av olika "knep". Ett sådant "knep" är att inte som vanligt bara plocka fram plus och minus inför en tänkt förändring utan dessutom plocka fram allt som är intressant - och alltså varken plus eller minus. Detta verktyg förkortas PMI.

Andra sådana intressanta verktyg är
* APC = Alternatives, Possibilities, Choices
Det går ut på att hitta på så många alternativ som möjligt, därefter göra en bedömning av vilka alternativ som är mest möjliga eller sannolika och slutligen välja.
* CAF = Consider All Factors
Tag i beaktande alla faktorer. Här ligger tonvikten på vad som är utelämnat och vad man dessutom bör tänka på. (s. 82)
* C & S = Consequence & Sequel
Att beakta konsekvenserna och följderna av en handling eller ett beslut. (s. 82)
* EBS = Examine Both Sides
Utforska båda sidor. Problem härstammar ofta ur en tvist mellan två synsätt. Det kan vara två stridande parter som ser samma sak på olika sätt. Försök att använda bådas "glasögon". (s. 98)
* PISCO = Purpose, Input, Solutions, Choice, Operation
Vad är syftet med tänkandet? Här behövs "input" med information, erfarenhet m.m. Så småningom kommer det fram olika lösningar. Ett enda alternativ skall återstå. Skrid slutligen till handling! (s. 163)

Det här är inte trolleri. Förkortningarna som nämndes är inga trollformler. Ingen framgång utan övning. Enligt min ringa mening borde denna bok vara kurslitteratur när man läser filosofi i gymnasiet. De här färdigheterna är inget som skall vara reserverat för studenter på någon handelshögskola eller andra märkvärdiga figurer. Det är en mänsklig rättighet att få undervisning i konsten att tänka.

Och det är ofta ett väldigt ensamt och tradigt jobb. Den som tror att alla framsteg i det här gebitet måste ske i grupp ("bikupor", "fokusgrupper" - you name it...) och vara lustbetonat kan ju läsa lite idé- och lärdomshistoria och försöka tänka i andra banor. Då skall man bl.a. upptäcka detta: Riktigt stora tankar och idéer har skapats av ensamma människor - och icke utan ansträngning. Ofta sker framsteg tack vare rena tjurskalligheten. Så t.ex. gjorde Edison massor av misslyckade experiment. Men han såg det från den ljusa sidan: Då hade han lärt sig en massa sätt som det inte fungerade på...

Målade icke Rembrandt själv sina tavlor? Komponerade icke J. S. Bach själv sin musik? Skrev icke Ingmar Bergman själv manus till de flesta av sina filmer? Etc. Kreativitet är mest en ensam syssla.