Ett Steve Earle-album

Vissa skivor gillar jag med en gång. Det behövs då bara en lyssning för att jag skall uppskatta den. Så blev det med det här albumet:

Jag har detta album till låns och jag skall ta väl hand om det. Här behövs inga prövospelningar. Här var det direkt tilltal utan krångel. Steve Earle har väl inte fått min fulla uppmärksamhet tidigare. Det känns som om det är dags att ändra på det nu. Han är ju faktiskt en klart väsentlig singer/songwriter som har hunnit med en hel del och vågar vara tydlig med sina åsikter. Dessutom hade han här den goda smaken att spela in en låt ("Johnny come lately") med The Pogues. Och Maria McKee är med och sjunger i bakgrunden - något jag absolut inte har något emot.

Här är inga tillgjorda krusiduller. Det är raka rör och justa puckar som gäller. Det kan ibland påminna om en del annat, som t.ex. Bruce Springsteen, Tom Petty, Lee Clayton, Dr Feelgood, Rolling Stones, Animals, Them, Graham Parker & The Rumours och några till. Inget dåligt sällskap. Jag ser fram emot att lyssna på flera av hans album.

Men nu skall jag inte snåla. Varför inte bjuda på en låt? Här har du detta albums titellåt.