Helt vanliga människor

What's the matter with me? frågar jag mig med ett citat från Dylan. Jag orkar inte med onödigt tillkrånglade böcker längre. Jag har inte tålamod. Jag blir helt avog när man försöker överbevisa mig in absurdum. Så känner jag inför denna bok som jag nu har gett upp:

Jag menar: hur övertydlig kan en författare få bli? Här är c:a 250 sidor text, därefter noter på 35 sidor, käll- och litteraturförteckning på 11 sidor och ett personregister på drygt 4 sidor samt ett ortsnamnsregister på drygt 2 sidor. Puh...

Boken kan sammanfattas i en enda mening:
Gärningsmännen bakom den nazistiska förintelsen var inga monster - utan vanliga människor.
Kring denna mening görs sedan oändligt många utvikningar och kommentarer. Det räcker nästan att läsa omslagets baksida för att fatta vad författaren vill ha sagt. Exempel: "(...) en 'nationalsocialistisk moral' i kombination med situationens egen dynamik gjorde dödandet till ett normalt 'arbete'" och "(...) de såg sitt 'arbete' som en oangenäm men inte desto mindre historisk plikt."

Missförstå mig rätt. Jag menar inte, att Harald Welzer är förvirrad och har helt fel. Jag tror tvärtom att han har helt rätt - att det var vanliga människor som förvandlades till mördarrobotar. Men jag orkar inte läsa samma budskap sida upp och sida ned. Jag kunde önska mig en förkortad version av denna bok.