Ett subjektivt proggurval

Min hulda maka och jag tänkte bränna en proggplatta. Ur den här dubbel-CD:n valde vi ut ett gäng låtar som får plats på en CD. Det är jag som har busat till det med omslaget. Jag har multiplicerat originalomslaget med 9. Det tycker jag var lite vitsigt. Alla är likadana. Jag menar, att proggen inte var så himla tolerant mot individuella avvikelser som många kanske tror.

Dessa bitar enades vi om (vår numrering):
1. Hoola Bandoola Band: Vem kan man lita på?
2. Peps Blodsband: Falsk matematik
3. Contact: Samma vindar samma dofter
4. Nynningen: För full hals
5. Blå Tåget: Den ena handen vet vad den andra gör (Staten och kapitalet)
6. Sånger om kvinnor: Vi är många
7. Nationalteatern: Livet är en fest
8. Ragnar Borgedahl: Hum, hum från Humlegården
9. Dan Hylander: Farväl till Katalonien
10. Tältprojektet: Vi äro tusenden
11. Sillstryparen: Doin the omoralisk schlagerfestivalblues
12. Ola Magnell: Påtalåten
13. Sånger om kvinnor: Vi måste höja våra röster
14. Nationalteatern: Hanna från Arlöv
15. Contact: Hon kom över mon
16. Philemon Arthur & The Dung: In kommer Gösta

For the record: Jag ville inte ha med Contacts "Hon kom över mon" - med motiveringen att texten är hemskt mullig mansgrisig. Det var frun som envisades. Så det kan bli.