Återanvänt. 26

Någon gång i slutet av år 1970 skrev jag följande stycke. Tänk vad man har allting klart för sig när man är 19 år... Titeln var "Ytterligare anteckningar". Jag skrev massor av sådana korta stycken under en period. De hette likadant allihop, oavsett ämne. Håll till godo.

Ytterligare anteckningar

a/ Den självmotiverade - autoteliska - människan är utan någon dramatisk etikett. (Att vara utan någon dramatisk etikett innebär inte att sakna personlighet - tvärtom: att aldrig kunna kallas för en, för att tala med Sartre, "för-andra-varande".)
b/ Den autoteliska människan spelar aldrig - hon är.
c/ Hon är ett med hela sitt innehåll, ergo med sin existens i förhållandena och sina resurser.
d/ Den autoteliska människan är en kreativ människa.
e/ Hon är en "barnsligt vuxen" (Desmond Morris: "Det mänskliga menageriet").
f/ Hon motiverar sig själv genom att ständigt visa hela sitt ögonblickliga själv.
g/ Att vara till gagn för det ögonblickliga är hennes ena sätt att anti-låtsas, det är att vara utan någon dramatisk etikett.
h/ Hennes andra sätt att anti-låtsas är att utnyttja det ögonblickliga för sin lust att skapa.