Ett album med Linda Thompson

Hur har jag kunnat låta bli att blogga om den här tidigare? Den är ju egentligen en av mina favoritplattor. Linda Thompson är en av mina favoritsångerskor. Och den här plattan är en sorts "The best of...":

Hennes röst är fantastisk. Hon sjunger visserligen inte som Maria Callas eller Birgit Nilsson, men hon låter ju som en kristallklar och oerhört sensibel vårbäck - om det nu går att föreställa sig. Vad kan man mera begära?

Ah, när hon sjunger "Lonely hearts", "Walking on a wire", "I live not where I love", "I want to see the bright lights tonight", "Insult to injury" eller "I'm a dreamer"... Då slår hon an känslosträngar hos mig så att jag vill stanna tiden och bara njuta.

Här har du ett smakprov från 1975 - tillsammans med f.d. maken Richard.