Den bästa psalmen?

Den senaste tiden har jag funderat lite kring våra svenska psalmer. Jag vill ta reda på vilken psalm som är den "bästa". Då menar jag, att psalmens text skall vara så bra, att den klarar sig utmärkt på egen hand - och det samma skall gälla för musiken. Psalmens melodi skall med andra ord vara så vacker, att den klarar sig utmärkt på egen hand - utan text. Det skall dessutom vara så, att när text och musik vävs samman, så uppstår helhetens magi: Helheten blir större än summan av delarna. Det skall kännas så stort, att en riktig hedning börjar undra om Gud ändå inte finns.

Nu kan jag inte påstå mig vara så väl bevandrad i den svenska psalmskatten. Jag vänder mig därför åt annat håll för att få några goda uppslag.

Först mina kandidater till utmärkelsen "Sveriges bästa psalm" - hämtade ur "Den svenska psalmboken med tillägg", från 1986 (nr 1-700) och 2002 (nr 701-800):
249 - "Blott en dag" (Sandell & Ahnfelt)
297 - "Härlig är jorden" (Ingemann, Bååth-Holmberg & schlesisk folkvisa)
586 - "Du, o Gud, är livets källa" (Frostenson & Nürnberg)

Nu "utmanar" jag två bloggande präster att utnämna sina "bästa" psalmer. Jag hoppas, att de sedan skickar uppdraget vidare till andra bloggande präster. Nu ger jag "stafettpinnen" till Pierre Falk och Karin Långström Vinge.