Polen - några intryck. 1

Vi åkte till Polen. När jag innan jag gick på semester blev tillfrågad om jag skulle resa någonstans på min semester, så svarade jag "Polen". Ingen sade "Nej, men - vad kul!" Det kändes som om jag skulle åka till en utmobbad soptipp eller nå't. Och den reaktionen kunde komma från folk som tidigare hade hyllat öststaterna. Vad tror folk egentligen om Polen?

Vilka bilder skapar man sig? Vad är fördomar, vad är fakta? Själv hade jag inte många förutfattade meningar före resan. Jag visste väl så pass mycket att folket har levt under olika sorters förtryck genom historien. Jag hade också en viss aning om att religionen betyder en hel del för befolkningen.

Detta med folksjäl - finns det? Jag har levt hela livet i Sverige och vet ändå inte riktigt hur den svenska folksjälen är - om den finns. Ibland associerar jag till tysk metodisk noggrannhet, ibland till mygel och Schlaraffenland. Om det finns en svensk folksjäl, så är den kanske schizoid.

Jag tror, att Polen söker sin själ. Jag tror samtidigt, att Polen har klarat sig genom alla motgångar mycket tack vare religionens starka ställning i landet. Aldrig tidigare har jag i något land mött så många människor på gatorna med ett kors i en kedja runt halsen. Den gamle påven var polack och en gång drog han en väldigt imponerande publik till en gudstjänst i sitt förra hemland: 2,5 miljoner människor slöt upp för att visa honom sin aktning. Och - glöm inte det - han var på Lech Walesas sida i kampen för polsk självständighet.

I Polen är det inte så vanligt att folk kan tala engelska. Vi besökte en turistinformationsbyrå där mannen bakom disken tydligen bara kunde polska. Engelska begrep han inte, inte heller tyska. Men "fish 'n chips" vet man vad det är. Vi turistade vid polska rivieran och gick omkring i badorten. Bilden ovan föreställer ett av de många försäljningsställena längs med de livligast frekventerade promenadstråken.