Några rader om "Lemming"

Sedd:

Det är lite komiskt med kritikers reaktioner på "knepiga" filmer. Filmen "Lemming" måste man rimligtvis räkna som "knepig". Den väcker därför - per automatik, känns det som - väldigt olika känslor och tankar.

Jag misstänker ibland, att kritiker ger oförtjänt höga betyg till saker som de inte riktigt förstår. Hellre än att göra bort sig som lite dumma låtsas de förstå.

Personligen vill jag ge den här filmen en trea på en femgradig skala. Jag vill inte påstå att jag begriper den. Jag tycker, att den spretar för mycket åt olika håll. Vill den vara en psykologisk thriller? Vill den vara en skräckfilm? Vill den vara en fantasyfilm? Vad är dröm och vad är verklighet? Jag hade önskat en mera renodlad film.

Det påstådda obehaget blir inte särskilt obehagligt, därför att de effekter som avsetts att vara skräckinjagande inte blir särskilt skrämmande. Och när det gäller kvinnorna... Jag kommer osökt att tänka på debatten om Lars von Triers påstådda kvinnohat. I denna film framställs kvinnorna som (i alla fall ibland) mycket obehagliga. Åskådarens sympatier hamnar hos den manlige huvudpersonen - ett offer. En annan parallell till Trier är att här förekommer två kvinnofigurer som på något mystiskt sätt smälter samman. Man undrar "Vem är hon nu?". Och Triers "Antichrist" har jämförts med Bergmans "Persona", där man kunde ställa samma fråga - "Vem är hon nu?".

Vidare: denna film har jämförts med Hitchcockfilmer och "Sjätte sinnet" och David Lynch-filmer m.m. Finns det ingen som har jämfört med Ray Bradburys noveller och filmen "Caché"? (Se även denna bloggpost.) Det vore på sin plats.

Till sist: här kan du läsa vad kritikerna tyckte. Det är extra spännande att jämföra vad Moviezine och SvD ansåg.