Du läser väl fint?

Det är inte lätt att vara folkbildare. Ibland påminner kulturarbetare om lärare som försöker göra en ny elev till en fullfjädrad mästare på en (1) lektion. Dömt att misslyckas. Hur många misslyckade försök har icke gjorts i detta land att t.ex. få fler att läsa mer?

Alexander Weiss' bok "Även i detta land" (1977) ingick nog i ett sådant försök. Förlagstjänsts serie "Sverige läser" hade antagligen som ambition att få flera att läsa mera. Tusan vet om man lyckades. Detta är visst ingen dålig diktsamling. Men inte tror jag att en massa svenskar p.g.a. denna bok började läsa "fin" lyrik. Det hade nog i så fall varit bättre att sälja en samling med kända visor av Evert Taube. Många av dikterna i Weiss' bok hade kanske motsatt effekt - de skrämde måhända i väg läsare.

Om jag inte minns fel fanns det i ett avsnitt av "Macken" en parodi på just kulturarbetare. I ett krampaktigt försök att nå ut med finkulturen till folket åker en konsertpianist runt med en liten flygel. Han anländer till Roy och Roger och spelar ett finstämt stycke för dem inne i verkstaden. De sitter som två fågelholkar och fattar ingenting. Inte rusade de därefter åstad för att köpa någon skiva med en pianokonsert.

Nej, det spelar nog ingen roll om man så skänker bort "fina" böcker gratis. Sverige blir ändå inte fullt av litterära finsmakare. Däremot tror jag, att bloggar kan fungera bra som goda kulturspridare. Det finns många bloggare som är oerhört belästa och bevandrade - och dessutom mycket givmilda med tips. Men, för att återgå till början: jag borde ge något exempel ur boken. Jag väljer slutet på dikt nr 27 (Ingen dikt hade något namn, varje dikt hade däremot ett nummer):

"Vad alla människor ser främmande ut:
men så är de ju inte jag

Jag - denna kompromiss
mellan felaktiga och riktiga slutsatser
Någon, någons, ingens"
(s. 59)