De klarade sig inte utan mig

Apropå saknad: Jag var faktiskt saknad. På den plats dit jag skulle hade folk redan anlänt i stor mängd. Jag kom senare än de flesta andra. När jag väl kom fram sade ett par personer att de hade börjat bli lite oroliga. "Var är Thomas?" hade de tänkt. Ha! Det känns bra att kännas behövd. Det var nämligen en speciell aktivitet som defintivt var beroende av mig för sitt genomförande. Gulligt att de blev oroliga...