Gorz drömde om vägen till paradiset
Av omslaget framgår inte att boken har en undertitel som är ganska väsentlig: "bortom arbetssamhället". Tyvärr kan man väl nu, så här pass lång tid efter utgivningen, konstatera att Gorz' visioner inte har blivit verklighet. Han drömde om ett samhälle där man ägnade mindre tid åt lönearbete och mera tid åt sådana sysslor som man hellre lade ned tid på. Han trodde, att datorernas intåg skulle göra det möjligt.
Så här drömde han: "En mångfald av produktionssätt likaväl som levnadssätt och livsrytmer kommer att existera sida vid sida och varje människa kommer att utvecklas i flera dimensioner och ge rytm åt sitt liv i övergångarna från en del till en annan inom denna mångfald. Lönearbetet blir inte längre den viktigaste verksamheten." (s. 75) Ursäkta, men jag kan inte inse att vi har nått dit än så länge, i alla fall. Vidare: "Produktionen av det nödvändiga kräver en så liten mängd arbete att ingen skulle kunna överleva på det om han fick betalt bara för de timmar han utförde ett effektivt arbete." (s. 76)
Fler citat: "När tekniken tenderar att mycket snabbt och påtagligt minska mängden samhälleligt nödvändigt arbete blir behovet av en banalisering av detta arbete trängande. (...) Datoriseringen möjliggör denna yrkenas banalisering och vars och ens mångsidighet. Den kan få självförvaltningen och den demokratiska kontrollen att växa, på villkor, naturligtvis, att man kräver det av den." (s. 83) Jaha, det låter kanske flott...
Men hur har det blivit? Vi trodde väl i vår enfald att datorerna skulle ge oss mera tid över till roligare saker. Så har det inte blivit. Nu skall vi göra ännu flera tråkiga saker med hjälp av datorerna. Vi drömde om det papperslösa samhället. Vi inbillade oss ju, att papper blev överflödigt när allting skulle datoriseras. Så blev det inte. Vi drunknar i utskrifter. Datorerna skulle göra oss mera självförvaltande? Ja, det kan ju stämma såtillvida att vi förväntas klara av alltmer själva - med hjälp av datorerna. Sådant som det tidigare fanns särskild personal för skall nu var och en fixa själv. Man skall vara sin egen tidsredogörare, man skall vara sin egen sekreterare, man skall vara sin egen alltiallo. Så: vart tog all den där lediga tiden vägen?
Ack ja, jag tror att det är dömt i förväg med sådana här böcker. De personer som borde läsa dem och ta dem till sig - om böckerna hade stämt - är våra riksdagsledamöter och kommunpolitiker, men jag tror inte att de har tillräcklig intellektuell kapacitet för att omvandla dessa teorier till verklighet. Men den här boken kom inte att stämma med verkligheten. OK för detta: "Enda uppgiften för partierna så som de numera ser ut är att vidarebefordra statens vilja till medborgarna och inte tvärtom." (s. 123) Men detta?: "Lösningen ligger i minskningen av den samhälleliga arbetstiden: att ingen utövar sitt yrke mer än i snitt fyra timmar om dagen. På det sättet kommer det att bli många fler som har avancerade kunskaper och som tar ett allmänt ansvar." (s. 124) Jaha du, André. "Dream on", hade jag kunnat säga. Men han är tyvärr inte längre bland oss.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida