Överreklamerad bok

Den här boken är en av anledningarna till att Beckett fick Nobelpriset:

Ibland undrar man hur Svenska Akademien resonerar. Denna pjäs är ungefär som ett studentspex eller en lokalrevy. Man misstänkte nog ett väldigt djupsinne här eftersom pjäsen var skriven av en högt bildad person och för att inte tappa ansiktet höjde man pjäsen till världslitteraturens prispall. Man trodde väl att pjäsen på ett finurligt sätt ungefär speglade den moderna alienerade människans utlämnade främlingskap i en absurd och meningslös tillvaro där varje handling är helt futil och bara spär på känslan av reifikation och skapar mera ångest inför våra val och ansvar i friheten och det utsiktslösa väntandet på en Gud som inte finns - allt enligt gängse existentialistisk terminologi. I själva verket måste detta vara en av de uslaste pjäser som har skrivits. Den är i det stora hela inte mycket bättre än ett jönsigt avsnitt av Benny Hill. Och Beckett skulle fortsätta att driva med oss...