Prinsessan och krigaren

Så här såg omslaget ut på tyska:

På svenska heter filmen "Prinsessan och krigaren". Det här är en vettig recension. Regissören var alltså Tom Tykwer, som även har gjort bl.a. "Spring Lola" och "Heaven". Franka Potente är lysande (liksom i "Spring Lola"), musiken är oemotståndlig, fotot är makalöst och kameraåkningarna är perfekta. Jag tycker mycket bra om Tykwers väldigt personliga stil. Det märks att det är samma regissör bakom denna film och "Spring Lola". Han lämnar tydliga karakteristiska spår. Det är dessutom aldrig en tråkig stund och ingen scen känns fel eller överflödig. Stundtals kan filmspråket påminna om Luc Bessons, t.ex. i "Nikita".

Även den här recensionen är vettig. Jag vill särskilt hålla med om det där med kärleksscenerna. De båda huvudpersonerna rör knappt vid varandra. Men när vi t.ex. får se honom lägga sin hand på hennes hand medan han kör bilen i filmens slut... Ja, det är väldigt sensuellt och snyggt. Om någon skulle få för sig att göra en film utan ansiktsuttryck och bara låta händer, fötter, knän och andra kroppsdelar förmedla alla känslor - då vore Tom Tykwer antagligen en av få regissörer som skulle kunna ro en sådan film i hamn. Den här filmen ger jag en mycket stark fyra.