Holmbergs 286 sätt

Den här boken köpte jag nog i slutet av 60-talet, ganska snart efter utgivningen 1967. Jag var tidigt intresserad av filosofi och tyckte boken verkade intressant. Den är fortfarande intressant. Den är grovt indelad i två ungefär lika stora delar - "Aforismer" och "Resonemang". Det är 286 olika långa texter som tillsammans bildar boken. De är valda delar ur hans åtta tänkeböcker från åren 1928-1965. Just nu hittar jag ingen bättre presentation av honom än den här.

En del av texterna påminner om bloggposter! Men jag tänker här citera några av de aforismer som faktiskt ser ut som aforismer:
"Till minnet av en verksam man. - Han flåsade och torkade svetten ur pannan, jäktade, slet en hund och hade tusen bestyr: stod över öronen i ingenting." (s. 14)
"Att älska. - Att se det goda i." (s. 20)
"Vetenskapsmän och diktare. - Vetenskapsmännen vill förstå; diktarna bli förstådda." (s. 26)
"Om skönheten och snillet. - Man skiljer dem lätt åt: snillet kan gå inkognito genom tillvaron, skönheten inte." (s. 53)
"Sanningskärlek. - Att 'älska sanningen' - vilket skryt! Att uthärda den och ibland använda den: kan inte det vara nog?" (s. 80)
Men den här aforismen ser nästan ut som en liten bloggpost:
"Vishetens begränsning. - Sådant är viktigt att veta: att också de visaste av våra sångare och sägare på världens äras estrader inte kan vara annat än på sin höjd de näst visaste av människor. De visaste är för visa för att stiga upp på estrader." (s. 36)

I avdelningen med resonemang skriver Holmberg om "Löjets filosofi", "Jaget och gestalterna", "Sätt att läsa dikter", "Existentialism" m.m. I essän om löjet skriver han: "Också komiken arbetar i det metaforiska, fast dess metaforer är av annan art än den allvarliga lyrikens (...)" (s. 93)

Sammanfattningsvis: en relativt tunn bok (c:a 150 sidor) med mycket tänkvärt innehåll.