Jag - en nackhacker

Jag tänkte gå ut och klippa gräset, men kom snabbt på andra tankar. Det småduggade. Hur kul är det att klippa gräset i duggregn? Så - what can a poor boy do? Jo, jag kom på att jag kunde klippa mig själv i stället för gräset. Jag har klippt mig själv förr, massor av gånger. Det går hyfsat och det är gratis. Varje knep att spara in pengar måste utnyttjas - i detta tidevarv med roffare, krämare och lurendrejare och en massa annat löst folk som är "operatörer" och "aktörer" i detta de förträffliga (ho, ho) "avregleringarnas", fria, kapitalistiska och marknadsstyrda Sverige.

Det knepiga med att klippa sig själv är att få håret i nacken hyfsat bra. Man måste ju hålla i en spegel för att kunna se spegelbilden i en annan helst väggfast spegel, om du förstår vad jag menar. Och så klipper man då. Lämpligt är i det läget att ha en zenmästares tålamod, ty prövningarna blir många och svåra. Det är trots allt närmast omöjligt att inte få hacknacke eller nackhack, när man på detta sätt lurar en frisör på sin inkomst. Nå, så här ser en del av mitt avklippta hår ut:

Tänk om du kunde materialisera bilden och få ut mitt hår genom din dator. Vem vet vad mina sköna lockar kan bli värda om sisådär tio år - när jag är en världsberömd bloggare? Tja, jag tänker i alla fall slänga den här tussen bland soporna.