"Blinkande lyktor" omsedd

Sedd igen:

Det är faktiskt flera år sedan jag såg den förra (och första) gången - "Blinkande lyktor". Den blev faktiskt ännu bättre den här gången. Jag ger den en fyra på en femgradig skala. Folk i allmänhet verkar vara ganska överens med mig - det kan ni konstatera här. En sådan film kan eventuellt bara danskar göra. Vi svenskar lär nog göra bäst i att inte försöka. Ty här i denna danska film finns en äkta medmänsklig värme mitt i all den skruvade storyn - en balansgång som ingen svensk regissör mig veterligt kan klara av utan att ramla ned. (Jag bävar t.ex. för vad Colin Nutley eller Kay Pollak skulle ha gjort med ett sådant manus...)

Den här filmen har f.ö. fått kritik för att den inte är tillräckligt trovärdig. Suck. Varje normalintelligent människa inser ganska snart att handlingen måste tas med en stor nypa salt. Att klanka ned på filmen av den anledningen är som att klanka ned på päronglass för att den inte smakar jordgubb - alltså helt irrelevant.