Favorit i repris

Jag är en blödig typ. Jag blir rörd till tårar när någonting är så där riktigt, riktigt, himla bra. Således hade jag svårt att hålla tillbaka gråten när jag såg reprisen av "Drömmen om det goda livet". Använd sisådär 56 minuter av ditt liv till att se filmen här!

Jag har bloggat om denna film tidigare - här. Jag tyckte t.o.m. bättre om den nu än då. Mitt betyg kan därför bara bli ett: en femma på en femgradig skala. Eller - mera korrekt - en tia på en tiogradig skala. Till dig som tänker göra en dokumentärfilm: Se, lyssna, tänk och lär! Bättre än så här kan det sannolikt aldrig bli.

Till sist en vädjan till Sveriges Television: Lägg ut filmen i ert öppna arkiv!