Malliga personer - en följetong. 8

För några dagar sedan gick vi in på ett ställe för att handla lite. På en svart tavla på väggen hade man med vit krita skrivit något om sin affärsidé. Den var inget märkvärdigt, men affärsinnehavaren tyckte tydligen det. Man verkade väldigt stolt över något ganska självklart. För övrigt är det lite märkligt att skriva upp sin affärsidé med vit krita på en svart tavla. Tänker man ändra affärsidén stup i kvarten?

Nå, jag lade särskilt märke till en person som sprätte omkring. H*n verkade vara bossen på stället. H*n var definitivt mallig. Mina känselspröt mot mallighet gav fullt utslag. H*n ägnade inte kunderna en blick. Kunder verkade vara något sattyg som mest stod i vägen. H*n föreföll mera intresserad av att titta in i köket - där det stod en TV som visade något program som tydligen var mera intressant än människorna som ville handla.

Förklara en sak för mig: Varför driver man butik om man inte tycker om kunder?