I nöden prövas idealen

Man brukar ju säga "I nöden prövas vännen". Det må så vara, men det vore ännu mera relevant att påstå "I nöden prövas idealen".

Iakttag människor medan du sitter i bilen och väntar på någon som är inne i affären och handlar. Kolla in hur folk beter sig när du sitter stilla på en offentlig plats och inte har något annat att göra. Jag lovar: förr eller senare skall du se, att kaos inte är långt borta.

Det är lätt att vara en god vän eller en bra medmänniska så länge allting flyter utan problem. Men när det blir gnissel i maskineriet eller fnurror på tråden, så kan det bli annat ljud i skällan. (Hu, här duggar klyschorna tätt.) I nöden prövas vännen... Ja, ja. Vi får se om vi fortfarande är vänner om jag mister ett ben eller blir blind eller något liknande.

Men vid katastrofer som jordbävningar, översvämningar, orkaner, flygplanskrascher m.m. är det väl i stort sett bara sjukvårdspersonal och räddningsmanskap som inte fullständigt tappar alla begrepp om medmänsklighet och hänsyn etc. Då visar sig många människor bli som primitiva rovdjur. "Undan ur vägen!", "Släpp fram mig!" och "Flytta på dig!" blir då lika vanliga uttryck som tidigare - när allt var lugnt och tryggt - "Ursäkta, är den här platsen ledig?" eller "Var så god!".

Om Jorden går under, så tror jag att den gör det under ofattbart kaotiska former. Snart sagt ingen människa kommer då att visa minsta omtanke eller hänsyn eller någon annan "ädel" form av medmänsklighet. Var och en kommer bara att tänka på sig och sitt - i de flesta fall. De sanna hjältarna kommer att vara lätt räknade.