Borges' "Fiktioner"

Vi "shoppade" lite i bokhandeln i dag. Vi köpte fyra pocketböcker och betalade för tre. Den här boken var en av dem. Redan innan jag har läst denna bok kan jag ge den en femma (på en femgradig skala).

Hur kan jag det? Jo, inte kan väl Borges göra mig besviken. Jag har tidigare läst hans samlingar "Biblioteket i Babel", "David Brodies rapport" och "Gåvornas natt". Fantastiska läsupplevelser! Några av de noveller som finns med i denna "Fiktioner" har jag redan läst i andra utgåvor.

Gabriella Håkansson har skrivit ett mycket läsvärt förord. Det verkar dock besynnerligt - och jag har inte faktakollat det - men hon hävdar: "Under titeln Fiktioner publiceras nu de inalles sjutton berättelserna för första gången i samlad form på svenska." (s. 7f) Sant är i alla fall: "På samma sätt som Edgar Allan Poe satte standarden för skräckhistorien och Conan Doyle för detektivberättelsen, satte Borges sitt hägn runt den gren av den fantastiska prosan som vätter åt det mystiska och metafysiska." (s. 8) Jag får smälta, att Borges tydligen var ateist och betraktade Gud bara som en storslagen litterär skapelse.