Sociologisk fotobok / Fotografisk sociologibok
Det här är en fotobok som på svenska folkbibliotek hamnar bland böcker om sociologi:
Det kan man ha delade åsikter om. Man kan tänka, att då missar fotointresserade människor boken. Man kan också tänka, att då blir kanske sociologiintresserade människor intresserade av foto. Hur som helst: det är en mycket intressant bok.
Jonas Frykman (professor i etnologi) har skrivit en fantastiskt bra text i början av boken. Anders Kristenssons bilder (från 1989 till 2002) har fångat en epok i Sveriges historia, de visar fram olika människor i olika konstellationer. "Vilka drömmar formade dem? (...) Hur formas det samtida av det förflutna?" [s. 8 - bokens sidor är egentligen onumrerade].
Det skulle vara lätt att nu i efterhand göra sig lite hånfullt leende inför dessa porträtt och avbildningar. Men boken lockar inte till sådant. Jag känner respekt och empati för dessa människor. "Fram träder så en samling ömsinta porträtt med en ovanlig respekt för den enskilde. Man får som betraktare lätt intrycket av att de spelar huvudrollen i sina liv." [s. 8] "Kvar står vi med intrycket av människor som ihärdigt och duktigt arbetat för att förverkliga sina förhoppningar och beretts möjligheterna att så göra." [s. 13]
Det skulle vara lätt att nu i efterhand göra sig lite hånfullt leende inför dessa porträtt och avbildningar. Men boken lockar inte till sådant. Jag känner respekt och empati för dessa människor. "Fram träder så en samling ömsinta porträtt med en ovanlig respekt för den enskilde. Man får som betraktare lätt intrycket av att de spelar huvudrollen i sina liv." [s. 8] "Kvar står vi med intrycket av människor som ihärdigt och duktigt arbetat för att förverkliga sina förhoppningar och beretts möjligheterna att så göra." [s. 13]
I slutet av boken finns en intervju gjord av den strålande fotografen Hasse Persson. Kristensson svarar: "(...) är det nog så att jag som fotograf speglar mig i dem jag fotograferar. Att om man står ut med sig själv, så tycker man också om sina medmänniskor." [Intervjuns första sida]
Jag kan inte låta bli att associera till den bok jag bloggade om här. Samma respekt, samma ödmjukhet, samma fingertoppskänsla.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida