En våldsam historia

Det här är en riktigt bra film. Hans Wiklund gav den "en fet femma", men riktigt så långt vill jag inte sträcka mig.

Filmen börjar med en makalöst lång tagning, som s.a.s. lägger an tonen. Denna scen kan leda tankarna till Antonioni och Kubrick. Mycket snyggt hantverk, med andra ord. Våldsscenerna är "rakt på", utan förskönande omskrivningar. De scenerna kan få dig att tänka på Tarantino. Och så finns det några väldigt "nära" scener, som t.ex. när frun besöker hjälten på sjukhus eller när mannen kommer hem i slutet av filmen. Det där är stor skådespelarkonst och förnämlig regi. Det kan få dig att tänka på Ingmar Bergman i hans bästa stunder. Och slutligen: Hitchcock kunde nog inte byggt upp spänningen bättre.

Ämnet är tacksamt för en thriller: hämnaren från det förgångna och hotad idyll. Och till sist eller kanske framför allt så är denna film en påminnelse om att upptrappat våld bara föder ännu mera våld. Läs gärna denna recension för mera synpunkter.