Uppför dig ordentligt...

En lite udda sak hände i dag. Jag var på gränsen att plocka fram kameran och ta en bild på henne, men jag lät bli. Jag var också nära att gå tillbaka in i butiken och säga att hon hade ett väldigt charmigt leende som kan få vilken glass som helst att smälta, men jag lät bli det också.

Saken var att vi gick in i ett litet glasskafé och köpte var sin glass. När jag först klev in så möttes jag av ett underbart leende från en ung kvinna jag aldrig tidigare sett. Hur ofta träffar man på sådana expediter?! Hon var riktigt söt och avgjort lämplig som fotomodell. Expediter som ler mot varje kund, som om det vore fantastiskt trevligt att just den kunden kom in, är ju bara så go'a.

Varför gick jag då inte in igen och sade till att henne, att hon har ett fantastiskt leende? Tja, det passar sig väl inte. En gift man i min ålder skall inte tänka på sådant - eller? Hur skulle hon ha reagerat? Chansen att hon bara skulle ha känt sig smickrad och tacka för komplimangen är kanske liten. Risken är i stället att hon skulle ha kallat på någon annan expedit och hävdat att jag, gamle snuskgubben, försökte stöta på henne.

Det är inte lätt att visa uppskattning.