Några rader om akademiska studier

I min ungdom läste jag filosofi. Jag tänkte, att det skulle vara en bra språngbräda in i den fortsatta akademiska karriären. Och jag kan fortfarande tycka, att det är en adekvat inställning. Ett någorlunda klart och redigt tänkande är en bra bas.

På den tiden var det en självklarhet, att man skulle läsa viss kurslitteratur på engelska redan första terminen. Jag vet inte hur det är nuförtiden, men jag kan ibland få intrycket att ribban har sänkts. Jag har nämligen sett fragment ur en del högskoleuppsatser och tänkt ungefär: "Ack, ack, ack. Här var det inte många rätt. Det vimlar av stavfel, felaktiga meningsbyggnader, luckor i baskunskaperna och stolliga resonemang." Nåväl, när jag började läsa filosofi skulle vi läsa valda delar ur den här torra boken på 842 sidor:

Vi skulle bl.a. läsa om John Lockes inflytande. Helt på egen hand kom jag på idén att stryka under olika sorters fakta med olika färg. Således strök jag under löpande brödtext med svart, personnamn med grönt, boktitlar med blått och årtal med rött. Så här kunde det se ut (Klicka på bilden för att förstora den):
Nu skulle jag inte bära mig åt så. Jag har inte längre den orken eller det engagemanget. Nu använder jag en och samma penna till alla understrykningar. Men jag skulle aldrig numera stryka under så många rader efter varandra. I så fall föredrar jag ett lodrätt streck i marginalen. Jag har sett många av dagens studenter stryka över - med överstrykningspenna - hela sidor! Jag frågar mig: - Vad lär sig dagens unga egentligen om studieteknik? Kan de inte själva inse hur knasigt det är att markera en hel sida som om vartenda ord vore exakt lika viktigt? Hur kan de lära sig något med den metoden?

Dessutom: när jag talar med folk som har några år på nacken och kan jämföra, så får jag veta att standarden på akademisk utbildning i Sverige har sjunkit rejält. Vissa personer skulle nog vilja kalla det "intellektuell dränering". Man menar bl.a. att det är mycket lättare att doktorera nu än jämfört med exempelvis hur det var att doktorera på 60-talet. Det är enligt samma personer även nästan genant enkelt att bli professor.