En signerad bok
Det är inte många signerade böcker jag äger. Men de som jag faktiskt har är verkligen trevliga att ha. Denna bok (1977) är en av dessa för mig signerade:
Historien bakom detta är lite speciell. Bolay höll mot slutet av 70-talet ett icke offentligt föredrag för en särskild publik. Bland åhörarna satt alltså jag. Han hade med sig ett exemplar av den här boken och sade ungefär så här: "Den som kan det rätta svaret på den fråga jag kommer att ställa får ett signerat exemplar av min bok." Frågan löd: "Ur vilken bok är detta citat hämtat: 'Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen'?" Jag var snabbast med att räcka upp handen. Men jag tyckte frågan var nästan genant enkel. Det förvånade mig, att inte alla i publiken räckte upp handen.
Efter föredraget fick jag så gå fram till författaren och ta emot mitt signerade exemplar. Jag kan väl inte påstå, att detta är en diktsamling jag ofta återkommer till - men jag tycker om att äga den. Kullabygden har betytt mycket under min uppväxt. Jag kan t.ex. inte räkna alla gånger jag har varit uppe på Kullabergs högsta topp - Håkull. Och Bolay diktade bl.a. så om denna plats:
"(...) bokkatedraler
och himlaklippor
stormar mot solen
strandängar doftar
åkrarna väntar på skörden
mellan sju kyrktorn
och vågornas bränning (...)"
Han har fångat känslan bra. När man står där uppe och tittar ned på det omgivande nordvästskånska landskapet känner man att det sannerligen var mödan värt att kämpa sig uppför bergssluttningen. En så vacker utsikt är det inte mycket som slår.
Efter föredraget fick jag så gå fram till författaren och ta emot mitt signerade exemplar. Jag kan väl inte påstå, att detta är en diktsamling jag ofta återkommer till - men jag tycker om att äga den. Kullabygden har betytt mycket under min uppväxt. Jag kan t.ex. inte räkna alla gånger jag har varit uppe på Kullabergs högsta topp - Håkull. Och Bolay diktade bl.a. så om denna plats:
"(...) bokkatedraler
och himlaklippor
stormar mot solen
strandängar doftar
åkrarna väntar på skörden
mellan sju kyrktorn
och vågornas bränning (...)"
Han har fångat känslan bra. När man står där uppe och tittar ned på det omgivande nordvästskånska landskapet känner man att det sannerligen var mödan värt att kämpa sig uppför bergssluttningen. En så vacker utsikt är det inte mycket som slår.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida