Det var ett himla tjat

Det finns en del författare som aldrig tycks få nog. Jag syftar på dem som i stort sett ger ut samma bok om och om igen. Det verkar som om de efter utgivningen av den senaste boken kommer på tanken: "Javisst ja! Det hade jag ju också kunnat ha med! Nåja, det får bli ämnet för nästa bok." och så upprepar det sig efter utgivningen av nästa bok: "Javisst ja! Det hade jag ju också kunnat ha med! Nåja, det får bli ämnet för nästa bok." Och så där håller det på, om och om igen. Exempel? Jag nämner inga namn, men det finns inom området "husbyggnadsteknik" - med tips om hur du själv kan renovera och ändra i hemmet; det finns inom ämnet hunddressyr - med råd om hur du får din krångliga hund snäll som ett lamm; det finns inom hembygdsskildringar - med ett aldrig sinande intresse för minsta lilla husgavel eller någon totalt intetsägande mossbelupen stenhög.

Alla dessa författare som ger ut samma bok om och om igen... Jag frågar mig: Skall de aldrig skriva färdigt?! Kan de inte skriva den definitiva boken en gång för alla - i stället för att komma ut med en kompletterande bok vart eviga år? Måste de suga ut oss på detta illmariga sätt? Har de ingen skam i kroppen? Om jag hade varit författare och skrivit samma bok om och om igen, så hade jag skämts ögonen ur mig för att sitta i någon bokhandel och signera åt f-n och hans moster.