Ett försök till en text om försök till texter

Essayen är en konstform som är orättvist sedd över axeln. Jag vill härmed helt fräckt påstå, att en del essäer är bättre och ger dig mera än en hel del avhandlingar. Här har vi en god samling, redigerad av Magnus von Platen och utgiven på Natur och Kultur 1961 (i den ambitiösa och fina serien "Världens bästa i urval"):

Antagligen köpte jag den i slutet av 1960-talet, när jag fortfarande var tonåring. Jag var kanske lite lillgammal i vissa avseenden, men jag försökte i alla fall.

Här finns John Donnes "Att en vis man känner av att han skrattar mycket", Voltaires "Fanatismen", Percy Bysshe Shelleys "Kärlek", Ralph Waldo Emersons "Sällskapsliv och särlingskap", Robert Louis Stevensons "Försvar för dagdrivare" och Robert Musils "Om dumheten" - för att nu bara nämna några. Lysande! Här kommer man till pudelns berömda kärna utan en massa tjafs och så får man pricken över i:et utan en massa dödkött. Härligt! Låt mig citera.

Så här skrev Robert Louis Stevenson en gång i tiden: "Det tjänar ingenting till att tala med sådana människor: de kan inte vara sysslolösa, deras natur är inte generös nog; och de timmar som inte ägnas åt ett ursinnigt trälande i grottekvarnen tillbringar de i ett slags coma. När de inte behöver gå till kontoret, när de inte är hungriga och inte har lust att dricka, är hela den värld, som lever och andas, fullkomligt tom för dem. Om de måste vänta en timme eller så på ett tåg, faller de med öppna ögon i en stupid trance. När man ser dem, skulle man tro att det inte fanns någonting att titta på eller någon att tala med; man skulle kunna tro att de var förlamade eller sinnesslöa och ändå är de troligtvis trägna arbetare (...) Som om människans själ inte vore tillräckligt liten från begynnelsen har de gjort den trängre och mindre genom ett liv av idel arbete och ingen lek (...) vår herreman sitter rätt upp och ned på en bänk med bedrövlig uppsyn." (s. 378)

Läs och njut! Jag tror för övrigt, att många av dessa essäister skulle ha varit flitiga bloggare om de hade levt nu.