Man väljer sina vänner

Rotade i gamla papper. Hittade ett citat. Jag måste dela med mig av det. Maria Küchen skrev så i "Själens rum i vardagen".

"Jag umgås bara med mina vänner. Tillsammans utgör de en vildvuxen bukett av olika slags människor. (...) Kanske har de egentligen bara en enda sak gemensam: De är snälla. Sluta slösa bort tid och liv på att umgås med människor som inte är snälla."

Just så. Det finns ingen anledning att umgås med människor som inte är snälla. Att man måste vistas i deras närhet ibland är en annan sak. Dessutom: de snälla människor som jag är vän med är också kloka, trevliga, sympatiska, belästa, nyfikna och ärliga personer. De elaka och onda människor som jag undviker är nästan alltid dumma, otrevliga, osympatiska, "studieblyga", ointresserade och falska personer. För mig hör det där ganska tydligt ihop. Men ibland råkar man ut för fruktansvärt smarta och otroligt belästa, men samtidigt slemmiga, malliga och odrägliga typer. Jag kanske diskuterar med dem, men jag umgås inte med dem.