En Sinatra-platta

Han ser ju inte strålande glad ut på omslaget - och recensionerna skulle inte bli översvallande positiva.

Den här plattan kom ut 1968. Den fick omdömet "one of the weakest albums Sinatra ever released". Då är det lämpligt att komma ihåg det här: "Frank Sinatra was arguably the most important popular music figure of the 20th century, his only real rivals for the title being Bing Crosby, Elvis Presley, and the Beatles." (Citerat från samma källa, d.v.s. allmusic.com) En svag platta från Sinatra var bättre än många andras mediokra.

Jag tycker att en tvåa på en femgradig skala är ett taskigt betyg när det gäller den här skivan. På min skala blir det en trea. Det beror på fem bitar: "Rain in my heart", "From both sides now", "Cycles", "By the time I get to Phoenix" och "My way of life". De övriga kanske vi hellre skall glömma. Men det finns ett mysterium med denna platta och det stavas "My way of life". Enligt min ringa mening är den låten så vansinnigt orättvist bortglömd. Den borde, tycker jag, vara lika känd som "My way" och "Strangers in the night". Så bra låter den i mina öron.

Sinatra var en sångare som för det mesta sjöng väldigt sensibelt och fint utan att bli kladdigt smörsångaraktig. Men OK, på den här popflirts-LP:n var han väl ute på svag is. Han borde nog ha valt mer "jazziga" låtar. Och en skivsamling utan någon Sinatraskiva är inte komplett. Men skall man tvunget välja bara en enda, så bör man välja någon annan än denna - det medges.