Pamuk inte obekant

Den här boken köpte jag redan den 27 december 1996. Jag är alltså inte helt obekant med för-fattaren i fråga. Men: den här boken kunde jag lika gärna haft oläst. Den berörde mig nästan inte ett endaste smack. 410 sidor likgiltighet. Det är som så många gånger annars när det gäller Nobelpriset i litteratur: jag fattar inte det fina i kråk-sången.

I den här boken har jag bara gjort en enda understrykning. Om det hade varit en riktigt bra bok i mina ögon, så hade det vimlat av understrykningar. Nå, här är den: "(...) om lycka är detsamma som att människan medvetet lever det liv hon önskar, i så fall var han lycklig." (s. 121) Inte världens snyggaste meningsbyggnad, men ändå en ganska hyfsad formulering. För övrigt är den här boken bättre glömd, om ni frågar mig.