Gardner om romanskrivande

Det är nyttigt att då och då svepa med blicken över bokhyllan. När jag gjorde det nyss återfann jag en tunn, liten oansenlig sak (från 1986) som är så klok, så klok:

Det vore ett helgerån att bara relatera till denna pärla till bok utan att citera. Inte katten kan jag formulera detta bättre än vad författaren själv gjorde. Därför blir jag nu frikostig med citat.

"(...) om läsaren inte känner någon spänd förväntan, då lägger han till slut ifrån sig boken." (s. 18)

"Om man arbetar mycket hårt med att göra något som man anser betydelsefullt, exempelvis berätta en historia utomordentligt väl, då blir man irriterad av att se någon annan göra det dåligt." (s. 39)

"Temat är som golven och de bärande bjälkarna i ett fint gammalt hus, oumbärligt men i regel inte det som gör läsaren andlös." (s. 41)

"När huvudpersonen är ett offer, inte någon som gör något utan någon som det görs mot, då kan det inte bli någon verklig spänning." (s. 45)

Och så till sist denna ljuvliga parentes: "(Inbilla er inte att alla goda författare slutligen blir publicerade.)" (s. 64)

Jag hoppas dessa citat har väckt en viss nyfikenhet. Boken är sannerligen värd en större läsekrets än vad den hittills haft.