Un, deux, trois

Tillbaka till vykortsalbumet. Här ett franskt kort (utan copyright) som inte är "fräckt":

Med ett barn är fadern glad, med två blir han resignerad och med tre barn i famnen blir han desperat. Hur pass väl detta stämmer med verkligheten kan vara svårt att avgöra. Men - för att nu göra ett långt tankehopp - det där med penisavund har jag aldrig riktigt trott på. Varför skulle flickor ha det? Tids nog inser de ju, att de (normalt sett) kan föda barn. Och det, mina vänner, är något som män alltid har varit och alltid kommer att vara avundsjuka för.

Nå, åter till detta med flera barn. Mellanbarn påstår sig komma i kläm, yngstabarn hävdar att de blir bortglömda och äldstabarn skall styra och ställa över alla andra. Syskonlösa barn är bortskämda och odrägliga.

Själv är jag yngst bland enbart söner. Det har satt sina spår. Jag har bl.a. svårt att lita på auktoriteter och kaxiga figurer. Jag diggar s.a.s. att slå underifrån. Jag blir salig om jag kan platta till någon uppblåst besserwissrig djävel.