Föredömligt kortfattat

Jag tycker att man skall hushålla med orden. Jag anser att det är föredömligt att fatta sig kort. Jag finner många bloggar oerhört sega och tråkiga just därför att bloggförfattarna är så otroligt mångordiga och segar sig fram. Det är väl bättre att vara rakt på sak och inte krångla till det i stället för att gå en massa onödiga omvägar och aldrig komma fram till någon poäng. Många bloggar är så tjatiga och gnatiga och omständliga och trögtuggade att man nästan mår illa. De stoltserar med långa och krångliga meningsbyggnader och metaforer och bildspråk och poetiska vändningar och bisatser och semikolon och tankestreck och allt möjligt utan att komma till saken. Pudelns kärna är helt dold och oåtkomlig. De tuggar och tuggar och idisslar och idisslar. Aldrig ser man någon ljusning. De bara ältar och ältar och tjatar och gnatar. De kommer aldrig till något vettigt avslut. Det är helt annat med min blogg. Här kommer jag till saken med en gång och håller inte på med en massa tramsig utfyllnad eller en massa onödigt dödkött. Pang på rödbetan och sedan är det nog med det. Min blogg är ett föredöme i sin fåordighet. Jag är hela tiden precis och vet alltid vad jag vill. Många andra bloggar är så flummiga och obestämda att man undrar hur författarna bakom hittar fram till tangentbordet. Tänk om alla kunde vara så fokuserade och exakta som jag - så mycket bättre bloggosfären vore då. Här kommer man till pudelns kärna direkt och utan omsvep. Inget tjat, inget gnat. Raka rör. Inget dösnack. Inga dimridåer. Klara besked. Jag orkar inte med sådana bloggar där man aldrig kommer vidare utan bara trampar vatten. Jag står inte ut med poänglösa bloggar med en massa vackra ord helt utan substans.

Et cetera da capo sine fine ad infinitum in absurdum