Fisförnäm inställning till kroppsligt arbete

I dag var en sådan dag då jag var irriterad på vissa kollegor. De liksom bara svävar omkring och får inget vettigt ur händerna. Jag är en sådan typ som tycker det är hemskt roligt att se tydliga och konkreta resultat av arbete. Men det innebär ofta fysisk ansträngning. Och det i sin tur betyder kanske lite smuts och svett. Men - smuts och svett verkar vissa kollegor ha en väldig skräck inför. "Åh fy, nä! Det är ju vaktmästarjobb!", kan de säga med näsan i vädret. Det är bara det, att vaktmästarna har annat att göra. Om vaktmästarna skall göra jobbet när det finns tid över, så blir det inte klart förrän om ett par månader. Om vi själva gör det, så kan det bli klart på en vecka.

Så här är det: i dag har jag förflyttat materia till en vikt om ett par ton. Ingen annan verkade vara intresserad, men det var ett jobb som måste göras. Och sådan är då jag: Jag tänker "OK, om ingen annan gitter göra det, så gör jag väl det själv." Sic.