söndag, mars 04, 2007

En fjärils själ - Muhammad Alis memoarer

En sann hjälte. Här har vi en person som sannerligen har varit självuppoffrande. Denna bok är nödvändig läsning för varje människa som är intresserad av psyket hos en person som var beredd att offra allt för det han trodde på. Han boxades inte i första hand för sakens egen skull. Han boxades framför allt för att ge alla färgade starkare självförtroende.
Det här är en mycket intressant och högt läsvärd bok. Muhammad Ali (tidigare känd som Cassius Clay) har berättat för sin ena dotter, Hana Yasmeen Ali, om sitt liv. Memoarerna har fått den målande titeln "En fjärils själ" (Prisma, 2005). Han skulle ju dansa som en fjäril och sticka som ett bi i boxningsringen.

"Mamma var baptist och pappa var metodist, men vi gick alltid till mammas kyrka. Hon lärde oss allt som hon trodde var sant om Gud." (s. 28) Hela sitt liv har Ali varit starkt troende och denna tro löper som en röd tråd genom hela boken.

En annan röd tråd är hans ödmjukhet. "Jag skulle bli min egen sorts champion, en champion för alla människor överallt i världen. Och hur högt jag än klättrade på framgångsstegen, skulle jag se på världen utan att titta ner på någon. Och jag skulle inte glömma den pojke som jag en gång var." (s. 52)

För alla oss som växte upp med Ingo och Floyd och Sonny Liston etc. så var fenomenet Cassius Clay något alldeles extra. Aldrig tidigare hade idrottsvärlden sett en så kaxig och självsäker typ. Han skrek att han var "Störst, bäst och vackrast". Han skrev små dikter om hur han skulle vinna nästa match och han visste t.o.m. i vilken rond han skulle vinna! Hur kunde han vara så stöddig? Och det mest fascinerande av allt: det visade sig att han hade rätt!

För mig personligen råder det ingen tvekan. Muhammad Ali är tidernas bäste och smartaste tungviktsboxare. Han var dessutom den boxare som har visat störst personligt mod och integritet. Han slängde den guldmedalj han vann i OS i Rom när han insåg, att rasism inte utrotas med medaljer. Han fråntogs världsmästartiteln när han vägrade kriga i Vietnam. I flera år var han förbjuden att boxas. Han kom tillbaka och återtog titeln. Han bedömdes egentligen som chanslös i matchen mot George Foreman men tröttade ut sin motståndare och vann i
åttonde ronden i en av de mest omtalade boxningsmatcherna någonsin ("Rumble in the jungle"). Etc.

Ganska tidigt i karriären blev Cassius Clay muslim och tog sig då namnet Muhammad Ali. I ett kapitel om islam och terrorattacken den 11 september 2001 hävdar han: "Islam är en fredens religion. Islam stödjer inte terrorism eller dödandet av människor. Jag kan inte sitta passiv och låta världen tro att islam är en religion som dödar." (s. 193)

Nu kämpar han en tuff match mot Parkinsons sjukdom. Många kanske tror, att han ådrog sig den sjukdomen p.g.a. all stryk han tog emot i ringen. Det stämmer inte. Han skulle ha fått sjukdomen vilket jobb han än hade haft - det är hans övertygelse.

En sak är säker: Muhammad Ali är en av alla tiders största idrottsmän - och en människa med mycket stort hjärta. Besök hemsidan Muhammad Ali Center. Och läs boken!

Etiketter:

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida