Dag 4 i London blev det inte mycket gjort. Medan de andra var inne på Madame Tussauds vaxkabinett, så satt jag och min polare i parken utanför. Jag löste knep och knåp medan folk gick eller joggade förbi. Det blev en sällsynt stund till långsamhetens lov där i parken. 
Ett par ekorrar skuttade omkring och verkade ha roligt. Här är den ene av dem uppe i ett träd:
Och här nedan är den andra - eller är det samma? - kloss intill mina fötter. Jag tänkte: "De här ekorrarna är säkert lyckligare än många londonbor".
Ett par ekorrar skuttade omkring och verkade ha roligt. Här är den ene av dem uppe i ett träd:
Och här nedan är den andra - eller är det samma? - kloss intill mina fötter. Jag tänkte: "De här ekorrarna är säkert lyckligare än många londonbor".
Efteråt åkte vi tunnelbana in till Liverpool Street Station för att därifrån åka tåget ut till Stansted Airport. Vi hamnade på en restaurang där man hade för lite personal. Det tog en evighet innan vi fick lunchen till vårt bord. Men den var värd att vänta på - trots att ett sällskap bakom vårt bord var väldigt högljutt och gapflabbade åt allting. (När någon gapflabbar åt allting undrar jag alltid: "Vad har hon/han stoppat i sig? Kokain? Marijuana? Vad?") De uppförde sig som töntiga ouppfostrade snorvalpar hemma i någons vardagsrum - och inte som ett vuxet sällskap i en offentlig lokal. Nå, vi åt - som sig bör - fish 'n' chips och åkte sedan till Stansted. Så här såg det ut när vi lämnade London:
Jag tänkte: "London calling" kan nu bytas mot "London falling".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar